Musik-tv när det är som bäst
Sitter just nu och tittar på finska mästerskapen i (knapp)dragspel. Känns väldigt finskt på något vis. De som spelar är asgrymma! Jag blir förvånad över att de lyckas flytta fingrarna så snabbt mellan knapparna. Hade jag åstadkommit den hastigheten själv när jag spelade piano hade min lärare gått åt och upp i ett moln av lycka.
Nu är det medleyspel där publiken får välja vilken låt som ska spelas och sen är det bara att sätta igång och slita och dra i sin harmonika. Vilket drag! Allsång på Skansen känns lika livat som en avloppsrörsrensning i jämförelse.
Oj! Nu är det omrösning redan. Bäst att jag fokuserar lite på tv:n innan jag bloggat bort hela programmet.
Vardagsrummet
Så var det dags för en liten tur till vardagsrummet. Balkongen ligger bakom det stora fönstret. Min kära soffa kan även beskådas på vip-platsen i rummet.
Och nästan som en liten markering så sitter den omtalade leopardbilden precis mitt emot soffan. Jag måste dock medge att den passar mycket bättre på den här väggen än den den satt på i Mikaels gamla lägenhet. "Fin" blir den dock aldrig och Marimekko och jag kommer nog inte att börja gilla varandra under det här seklet.
Jaa, det var vardagsrummet. Inte mycket mer att säga om det. Dock är vaniljvodkavasen på bordet numera inlämnad till återvinning. Måste säga att den var funktionsduglig för den förlängde rosornas överlevnad med minst en vecka.
Bio
Igår hoppade vi över träningen och gick på bio istället. Vi har sagt att vi ska träna tre gånger i veckan, men när vi väl har gått och tränat så har vi inte hunnit göra något annat den dagen, trots att Mikael kommer hem rätt tidigt från jobbet och jag som bekant inte har något jobb att komma hem ifrån. Så igår blev det uppror mot den sunda livsinställningen med lite kulturellt utbyte istället för svett i en g(r)ymmaskin.
Efter ett frenetiskt kikande på biografens hemsida, något som nästan fick oss att missa kvällsmaten, bestämde vi oss för "The Gost Writer", nån lite halvlurig film om en man som skulle skriva memoarerna för Englands f.d. premiärminister. Givetvis visar det sig att något skumt är i görningen och efter ett tag svävar vår vän författaren i livsfara. Kan ju säga att vi inte hade hysteriskt stora förhoppningar på filmen efter att ha läst om den och sett en halv trailer. Det lät ju precis som vilken standard hollywoodfilm som helst, kanske något sämre till och med. Tack och lov blev vi positivt överraskade - filmen var ju riktigt bra! Den var spännande och klurig med en konstant känsla av att något mycket mystiskt pågick i bakgrunden, trots att det man såg mest var helt vanliga saker såsom en man som sopade altanen. Tror det berodde mycket på musiken som låg och malde tritonusackord i bakgrunden.
Någonstans läste jag att den var jämförbar med Hitchcocks filmer, men jag har inte sett tillräckligt många sådana för att kunna uttala mig (och sen vill jag inte bygga upp för höga förväntningar för er andra genom att säga att det stämmer). Det här är inte en film man ska se om man vill njuta av vackra färger eller magnifika naturbilder, men om man vill ha spänning utan att sätta hjärtat i halsgropen hela tiden och en film som inte är helt uppenbar så kan jag rekommendera den här.
Jag kollade förresten just på trailern. Om ni ska se filmen så är det ingen idé att se den. Det är knappt något som är i den ordningen som filmen sedan utspelar sig i och man får helt fel uppfattning. Jag blev faktiskt rätt förvånad över att de lyckades presentera en helt annan film än den jag själv såg igår.
Köket
Då var det dags för lägenhetens hjärta, nämligen köket. Det fina med det här köket är att man kan få plats fler än en halv person där i taget. Det gick det inte i Mikaels gamla lägenhet. Det dåliga med köket är att renoveringen bara tycks vara gjord på ytan.
Bordet har vi gjort själva av lite småplock från IKEA och hyllorna är de som satt i min lägenhet förut. Det var ett jädra jobb med att få allt rakt (särskilt bordet), men till slut gick det!
Den som kaklade här hade nog inte riktigt koll på läget. Det syns inte på bilden (tack o lov) men plattorna ovanför spisen sitter lite omlott och det är fogmassa över halva väggen nedanför bänkskivan. Vet inte om det var ett medvetet val för att "bryta av kulörerna lite", men det som kaklades efter renoveringen har även en annan nyans än originalplattorna. Jag skulle även kunna sitta i timmar och oja och voja mig över dessa härken till infällda diskbänkar, men väljer istället att kort konstatera att hyresvärdens man kommer förbi och klämmer dit en rand silikon eftersom det läcker in under skåpet. I förra lägenheten resulterade samma problem i mögel under diskbänken. Skoj.
Det finns lite mer märkligheter i det här rummet, men jag tycker vi går vidare. Kan kort bara ge det hela en 4 av 5 möjliga på den internationella halvmessyrskalan.
De här krokarna köpte jag på Hemslöjden i Linköping för ett presentkort jag fått av min granne 2006. Mycket sympatiska människor som har vettiga tidsfrister på sina presentkort. Kul grejer har de också, även om de (som välgjort handarbete sig bör) kostar ganska mycket. Just nu är jag t.ex. barnsligt förtjust i deras trasmattor, men de kostar en tusing styck så det får nog vara.
Jag hittade några till kok- och kakböcker sen. Totalt blev det nog 30. Mikael hade 5. Jag tror att jag ska sluta gå på bokreor.
Badrummet
Vi fortsätter vår lägenhetsvisning med det mest kaotiska rummet, badrummet. Det är väldans fräscht eftersom det är nyrenoverat.
Här skymtar vi två av våra bästa vänner, eltandborsten och tvättmaskinen.
Tandborsten, som verkar vara en riktig deluxeversion, fick vi av min kusin som är tandläkare. Det tackar vi för! Man kan även göra hörseltest med den här. Om man hör pipljudet när den laddar har man fullgod hörsel. Hör man det inte bör man överväga inköp av revaxör. Jag kanske ska köpa en förpackning till Mikael.
Jag måste erkänna att jag till en början inte alls var glad över att det enda som fick plats i badrummet var en toppladdad maskin. Jag har alltid upplevt dem som andra klassens tvättmaskiner. Ser liksom lite mer ut som något värmeaggregat än en tvättmaskin. Nu har jag ändrat mig. Hur man kan ha levt utan en sån här skönhet? Man slipper böja sig ner och tappa tvätt på golvet när man tar ut den. Man slipper bryta av gångjärnen på en lucka som står öppen när man vill vädra maskinen. Man slipper också ha en massa bråte ståendes på maskinen eftersom den inte går att öppna då. Perfekt när man vill ha det lätt att hålla rent. Dessutom är displayen något av det mest lättbegripliga jag sett. Mikael brukar också vilja framhäva att den rymmer hela 6 kg tvätt och att den har "soft opening" (d.v.s. luckan till trumman vrider sig automatiskt till rätt läge när man öppnar den). Ska ni köpa ny tvättmaskin, så köp en sån här.
Hallen
Lovade ju att jag skulle lägga upp bilder på lägenheten så det är bara att sätta igång. Tänkte att vi skulle mjukstarta lite med hallen som inte är så stor och därför inte går så bra att fota i.
Här står jag med ytterdörren mot ryggen. Toan ligger längst till vänster (dörren som skymtar bakom byrån) och nästa dörr är in till köket. Fortsätter man rakt in till höger kommer man till vardagsrummet och balkongen och även till sovrummet.
Jag gillar spegelväggen mitt emot ytterdörren för då kan man kolla att man inte ser ut som en total slusk innan man går ut.
Lite förvaring och min kära pulversläckare. Hoppas jag slipper använda den bara eftersom det är totalsanering och ny elektronikutrustning som gäller då.
Längtan till landet
Uppvuxen på landet som man är kan man inte undgå att ibland känna ett enormt sug efter lite trädgård med spännade saker som växer och blommar däri. Våra krukväxter såg allt annat än spännande ut så när vi ändå skulle åka och köpa nya ytterkrukor och jord till dem bestämde vi oss för att försöka hitta en "trädgårdslåda" också där vi kunde så lite spännande frön. Bauhaus fick det bli.
Resultatet blev en låda med spalje, ytterkrukor till tusen, en färdigväxt tomat (det var för sent att så frön och driva upp egna), en hutlös mängd jord och ett kvitto som jag helst inte vill visa upp för omvärlden.
Trädgårdslådan såg riktigt lovande ut bortsett från att några av skruvarna vi skulle bygga ihop den med hade rostat redan i påsen. Tysk kvalitet med inspiration av IKEA var det vad vi hade framför oss.
Dock tyckte vi inte att färgen var riktigt rätt så vi hade köpt lite, till golvet matchande, träolja när vi ändå var i farten. Halvvägs genom målandet upptäckte vi dock att allt inte stod rätt till. Det luktade så in i den om oljan och ögonen började tåras. När vi sen kikade på burken såg vi att det dels fanns en varningssymbol om att innehållet var irriterande (ja, jag tycker också att det är irriterande när ögonen bara sprutar av tårar) och att det innehöll nafta. Jag försökte tänka "en gång i livet kan inte vara farligt, det är bara dödligt om man jobbar med det varje dag", men till slut fick jag ge upp, helt enkelt för att jag inte såg något.
Den lite mer envist lagda av oss två (d.v.s. den renrasige finnen) vägrade dock ge upp så med en fuktad handduk framför mun och näsa och simglasögon på gav hans sig åter i kast med lådan. (Det jag gillar särskilt med den här bilden är att kamerareflektionen i fönstret hamnade precis i hans panna så det ser ut som att den är inbyggd.)
Efter många minuters kämpande var det bara att ställa upp allt på tork. Och att torka av alla väggar som vi hade lyckats skvätta ner. Eller egentligen blev det när Mikael målade spaljén, men eftersom jag smet undan från arbetet kan jag också ta på mig lite av skulden för de bruna fläckarna på både fönster och väggar.
Sent nästa kväll satte vi ihop lådan. Vi försökte oss på att spika fast botten, men där gick gränsen för vad vi vågade utsätta grannarna för och istället blev det skruvar där med. Jag var jättenöjd med resultatet. Den ser lite skev ut på bilden, men det är balkonggolvet som lutar. Faktiskt.
Sen var det bara att täta med plastsäck och fylla på med jord. För er som alltid har undrat hur mycket drygt 100 liter jord är kan ni se det på bilden nedan.
Och så här blev slutresultatet!
Vi sådde två sorters sallad, morötter och krasse. Salladen har kommit upp några centimeter och morötterna är också på gång. Krassen är antingen sen av naturen eller så är den arg för att vi satte den i det hörnet dit solen aldrig når. Jag har planer på att motera upp speglar under fönstret som kan reflektera lite ljus ända in i vrån på andra sidan, men när jag sa det tittade Mikael lite konstigt på mig. Vi kanske ska hålla mängden projekt nere ett tag framöver. Vi har ju trots allt en havererad kökshylla att sätta upp också. Gärna innan hyresvärden tittar förbi på lunchen.
Allt som fattas nu är lite sol och några daggmaskar.
Feminint
Jag måste bara säga att jag tycker det är lite schysst att Finland numera har både en kvinnlig president och statsminister. Ska nu bara lära mig tillräckligt mycket finska för att kunna sätta mig in i om de är bra också.
Jordat, tack!
Idag kom det två män hit och stoppade in lite pinnar i eluttagen. Jag har ingen aning om vad de skulle göra eftersom jag inte förstod vad det stod på lappen som lämnades in genom brevinkastet igår, eller vad de sa när jag öppnade dörren. Det enda jag visste var att det hade något med elen i hela huset att göra och att jag var tvungen att ha fått på mig mer än bara pyjamas före klockan 9 när de skulle komma.
Jag lyckades fejka mina finskakunskaper rätt bra när jag öppnade dörren, men när den ena mannen kom in i köket (där jag hade gömt mig och passade på att städa) och sa en lång harrang så fick jag klämma ur mig att jag inte fattade och att jag bara pratade lite finska. När jag sen tänkte efter så hade han nog bara sagt att han skulle mäta lite där också så en lagom vinkel uppåt på mungipan och ett obestämt "mm" hade nog funkat. (Fast "mm" här verkar ju betyda "va?" så det kanske var bättre att erkänna sin okunskap direkt.)
De gick kort efter det. Jag vet inte om det var för att jag såg otäck ut och skrämde iväg dem eller om det var för att det helt enkelt inte fanns fler jordade uttag att mäta i. Det kanske är farligt att mäta i ojordade, vad vet jag. Lite hade jag hoppats på att de skulle bli helt golvade av fasa över att uttagen inte är jordade i större delen av lägenheten, för att sedan sätta igång och snabbt dra lite nya kablar här och där. Drömma kan man ju alltid, men det lär inte bli gjort det här århundradet. Lite undrar man ju varför man inte passar på att dra lite extra elkablar när man ändå gör ett stambyte som de nyligen gjorde här. Ska man ändå göra huset obeboeligt i några månader kan man väl ta några dar extra? Men jag kanske underskattar arbetet som ligger bakom jordning av uttagen. Får bara hoppas att datorn inte blir strömförande när jag sitter och skriver. Fast det kanske vore bra så skulle jag göra något annat om dagarna.
Tv-rekord
Då var man tillbaks i Esbo igen efter en helg i Lovisa. Jag tror nog att jag slog personligt tv-rekord i lördags när vi tittade på bröllopet. Satt från halv tre till kvart i ett på natten. Orkade fram tills dess att tårtan skars upp men brudvalsen fick jag ta igen via SVT:s hemsida idag. Funderar på att se om hela bröllopet med de svenska kommentatorerna istället, för hon som skötte de svenska pratet för finsk tv var den största kommentatorskatastrof jag stött på i hela mitt liv. Hon sa knappt något och det lilla hon kommenterade var hur "modernt" allt och alla var och hur snygga skor de hade. Det var ju sjukt givande. Det slutade med att vi bytte till finska kommentarer istället och även om jag bara förstod max en fjärdedel av det som sades så var det en klar förbättring.
Efter kungligt glamfrosseri hela lördagen (jag hade till och med bakat en kaka för att förhöja stämningen) ägnade vi söndagen åt lite mindre högtidliga, men ändå välbehövliga, saker. Vi fortsatte bygga dasset till Mikaels familjs stuga som vi höll på med även förra sommaren. Huset är i princip klart men det skulle sättas i en sits och sen en bunke under så att man kan börja uträtta sina behov där. Tydligen ska detta göras enligt ett speciellt system där kiss och bajs (hoppas ingen sitter och äter samtidigt som de läser det här nu, det blir nämligen värre längre fram) skiljs från varandra genom en "sil" för att slippa dålig lukt. "Silen" utgjordes av en ruskigt stor plashink som jag i sann hemmafixaranda borrade ett antal hål igenom. Den skulle sedan sen ställas i en större plastbunke med en slang i botten som gick ut i en dunk nedgrävd i backen.
Jag vet inte riktigt hur det gick till när valet av innerhink gjordes men när jag borrat färdigt och vi börjat montera ihop allt så insåg vi att färgen ljusblå kanske inte var den mest lämpliga för ändamålet (oj, här blev det visst en ordvits). Den enda fördelen med detta som jag kan se det är att man kan hålla koll på övriga familjemedlemmars tarmhälsa på ett lätt och smidigt sätt. Personligen känner jag inte något stort behov av det och jag tänker sannerligen inte vara den som invigningsbajsar på det dasset. I värsta fall tänker jag gå och leta upp en sjuklig mängd älgbajs att grunda med för att kunna kamoflera mitt eget lite bättre. Bara för att man slipper lukten behöver man väl inte kompensera med en starkare synupplevelse?
Bröllopshelg
Snart ska vi åka till Mikaels föräldrar i Lovisa där vi ska tillbringa helgen. Tanken är att vi ska bygga klart dasset som vi höll på med förra sommaren (jag har en massa bilder därifrån men jag tror inte att de nånsin kom upp på bloggen). Jag tänker dock inte göra ett smack från kl 15.00 på lördag eftermiddag för från och med då och tills dess att ögonen ploppar ut ska jag sitta framför tv:n och dregla över kungliga brud- och balklänningar på tv. Har till och med köpt de specialdesignade servetterna och en kylskåpsmagnet (chokladen var för dyr) för att få till stämningen ordentligt.
Trevlig helg!
Det är viktigt att ha en åsikt
Jag har kanske glömt att säga det men efter allt bråk med finska myndigheter och ett detaljerat brev om min missärsituation utan försäkring så är jag nu med i finska försäkringskassan Kela. Wihiiee! Ringde direkt till försäkringsbolaget och efter två möten samma dag (fick springa och hämta passet emellan för min svenska körkort räckte inte som legitimation) hade jag inte bara en försäkring utan även ett nytt bankkonto och -kort på väg. Så kan det gå när man pratar med alltför sympatiska säljare. (Dock avtog lite av stjärnglansen när han refererade till Mikael som "din maka".)
Så kom det häromdagen ett litet mejl från försäkringsbolaget där det stod en, för mig, massa hokuspokus i. För det mesta när jag får massiva finska texter kastade i ansiktet på mig är jag för lat för att läsa igenom dem ordentligt och ett lätt skummande gör att jag inte fattar ett dyft. Tog mig dock i kragen nyss (eller helt ärligt så hade jag 1000 viktigare saker att göra, men det är ju just då alla dessa monstruöst oviktiga saker tar över, som t.ex. att gå igenom alla olästa mejl i inkorten) och vidarebefodrade mejlet till min privata översättningsbyrå (d.v.s. Mikael) samtidigt som jag började läsa mejlet lite mer noggrant och insåg att det verkade vara en nätenkät. Vad den handlade om hade jag dock inte en susning om, men Mikael sa att det hade med införskaffande av försäkring att göra.
Kogvetare som jag är så hyser jag en barnslig förtjusning för enkäter och skriver gärna långa och utförliga svar (samt kommenterar i slutet att det är totalt emot alla enkätskrivarregler att ta med två frågor i samma om man vill kunna analysera svaret på ett vettigt sätt efteråt). Jag högg därför med stor entusiasm och vilja att testa mina finskakunskaper in på länken.
Lyckades klara mig igenom första sidan bra. Jag visste att jag var "nainen" (kvinna), att "asun kumppanin kanssa, ei lapsia" (jag bor ihop med någon, inga barn) och att jag tillhörde åldersgruppen 23-32 år. Det här var ju rena barnleken! Det här skulle lätt gå snabbare än de utlovade 10 minutrarna. Jag klickade på "Jatka" och fick då det här slängt i ansiktet (man kan trycka "ctrl" och "+" för att få en läsbar storlek på bilden):
Jaha... då ska vi se. Av detta förstår jag att jag ska välja tre saker och att det har något med försäkring (vakuutus) att göra. Sen verkar de vilja veta något om min "saker" eftersom personändelser -ni finns lite här och där. Slutligen kan jag konstatera att jag här har fått några schyssta exempel på böjningsformer av "yhtiö", ett ord jag borde veta vad det betyder men inte längre minns (jag chansar på antingen "företag" eller "uppgifter"). Det verkar ju lovande. Bara att höfta lite då och låta scrollhjulet på musen bestämma svaren.
...eller så väntar jag tills Mikael kommer hem och fyller i den då. Det är ju trots allt viktigt att meddela sin åsikt till företagen. T.ex. så tänkte jag, om man får skriva fritt i slutet, ge dem en känga för det här med krav på finskt försäkringskassekort. Är jag riktigt duktig kan jag säkert få med både "kränkt" och "disktruminerad" i samma mening. Sånt friskar alltid upp och bäddar för ett nära och vänskapligt samarbete med företaget i framtiden.
Dagens outfit
Det här med "dagens outfit" hemsöker de flesta bloggar jag bombarderas med via min bloggdomäns hemsida. Det är den ena fjortisen efter den andra som gör märkliga poser framför en blixthemsökt spegel. Alla har de detaljerade beskrivningar av vilka affärer de fyndat i och vilken kändis som nästan hade på sig exakt samma, fast inte alls likadan (för man är ju unik), outfit på senaste kändisfesten. Det är roligt med kreativitet men ibland blir det lite väl mycket av det goda.
Jag vill dock inte klanka ner på dessa kreativa människor, utan jag erkänner villigt att jag hemskt gärna också skulle ägna flertalet timmar av mitt liv med att planera inköp, fota och sen skriva superlativer om mina klädutstyrslar, bara det att jag inte riktigt lyckas få till det. Nu har jag, till min fjortispersonlighets stora glädje, dock tagit tag i det hela och jag tänkte presentera en outfit som jag hade på mig när jag var hemma hos föräldrarna i Sverige och röjde runt lite. Eftersom det är väldigt populärt med vintage (allt man hittar på secondhand) just nu är jag särskilt nöjd med looken.
Se bara vad man kan hitta när man städar rent på hathyllan. Pappas gamla sydväst!
Väckarklocka
I morse väcktes jag inte bara av mobilen (som jag på något magiskt sätt lyckades ignorera totalt de fyra första gångerna) utan även av ett jädra liv ute i trapphuset. Här i Finland tycks det vara standard med dubbla ytterdörrar (varför man inte bara kan isolera den yttersta ordentligt vet jag inte, men det verkar ju å andra sidan inte vara ett specifikt problem bara här i Finland, utan förekom även i en viss studentbostad som jag huserade i i tre år). Låter man så den inre dörren stå öppen så hör man precis allt utifrån trapphuset. Har man sen stoppat in en handduk i brevinkastet för att vädra ut nafta ur lägenheten (jag återkommer till det i ett annat inlägg) med maximalt korsdrag så låter det givetvis ännu mer. Men jag trivs med att höra min grannar, då vet man att man inte är ensam på jorden.
Något som jag dock blir lite misstänksam av är det genomträngande ljudet av en bågfil som stadigt och säkert gräver sig igenom en metallstång. Det var bara att gå upp och kolla vad i hela friden det var som lät.
Min första tanke var att det var en låssmed som stod och bytte lås på grannens dörr. (Eller min första tanke var att det var någon som bytte lås på våran dörr men det får mig att framstå som så paranoid, så jag valde bort den tanken.) Sen trodde jag att det var en inbrottstjuv som var på grannens dörr, dock var det inte ett särskilt diskret tillvägagångssätt eftersom det ekade raspljud i hela huset.
Väl framme vid dörren pressade jag mig mot titthålet. Jag var vid det här laget fullkomligt övertygad om att det var nån f*n där ute som stod och sågade i trappräcket. Jag fick stöd för min tes när jag såg mannen där ute stå och såga precis vid räcket för att sedan lägga ifrån sig den ena metallpinnen efter den andra. Efter några minuters kompletterande spionerande konstaterade jag dock att han pillade med en låda på väggen och inte alls sågade i räcket, det hade han bara som stöd.
Eftersom jag nuförtiden är nästintill blind utan min glasögon så kom jag inte fram till någon mer specifik slutsats kring vad det var som hände, men jag hade i alla fall tagit mig upp ur sängen, vilket för mig är en prestation i ungefär samma klass som att först cykla till Himalaya och sen bestiga Mount Everest i ballerinaskor. Magen kurrade och till och med jag började känna mig lite smått obekväm med att stå och stirra intensivt på folk genom titthålet, så jag fick ge upp. Efter några minuter kom Mikael hem helt oannonserat. Han hade glömt kameran till deras "sommardag" med jobbet och skulle bara hämta upp den. Tydligen höll mannen på med någon ellåda på väggen, sa han. Så spännande var det, varken inbrott eller vandalism, utan någon som underhöll huset.
Det är tryggt att bo i Finland.
Livet på landet
Idag var jag ute och gick med Håkan och hans mamma igen. Eller jag orkade inte hålla koll på dem så mycket så jag knöt fast mamman i pappas båttrailer och sen litade jag på att Håkan skulle hålla sig i närheten. Han skrek och gapade som en galning men varje gång jag gick och kollade så var det inget fel. Han fick väl för lite uppmärksamhet från mamman kan jag tänka mig. Det är inte lätt att ha en mamma som prioriterar gräsmattan framför en själv.
Som utlovat kommer här lite bilder från gårdagens träff med Håkan.
Håkan var tidvis lite svår att få att fastna på kort. Det är inte för intet som man har flera gigabyte på sitt kameraminne.
Sverigebesök
Nu är jag mitt i mitt besök i Sverige. Kom i onsdags och åker igen på onsdag förmiddag. Har under tiden här hunnit med att tvätta igenom hela tvättkorgen (som är i storleksordningen av ett smärre klädskåp), konstaterat att flädern inte börjat blomma än så saften får vänta, fotat mammas nyaste mockakoppar i samlingen, planterat om mina krukväxter, träffat glada tjejer och ätit god mat, firat mamma idag på födelsedagen samt varit ute och gått i trädgården med Håkan och hans mamma. Bilder på Håkan kommer kanske imorrn. Måste bara föra över dem till datorn först.
Hoppas på att jag hinner träffa lite mer folk när jag är här, men annars duger det ganska bra med att bara sitta i solen ute i trädgården eller strutta runt barfota i shorts och gnugga fast gräsfläckar på fötterna.
Jag har haft lite strul med mina telefonnummer på sistone men nu har det stabiliserat sig. Mitt svenska nummer är samma som tidigare och ska enligt utsago fungera i Finland också, trots att det är ett kontantkort. Jag får testa när jag kommer dit innan jag lovar nåt bara. Mitt finska nummer är däremot bytt, men ska - så fort det kommer igång - också det fungera i Sverige vilket är något av en världssensation. Istället för att börja på 0468 så börjar det nu på 0440, men annars är det precis samma. Hör av er om ni vill ha hela numret och inte har det gamla sedan tidigare. Jag kände bara inte för att basunera ut det på internet när jag inte riktigt vet vilka som läser bloggen.
Nu tänkte jag antingen däcka på sängen med min Arto Paasilinna-bok (det gäller att försöka assimilera sig med den finska kulturen så fort som möjligt så man inte åker på pisk från urinvånarna. Byråkratin har jag ju redan blivit i princip avrättad av.) eller så ska jag bara däcka rakt av. Är helt slut. Det är hårt att äta tårta och chokladpraliner sittandes i en solstol i trädgården en hel dag.
Hoppas på att jag hinner träffa lite mer folk när jag är här, men annars duger det ganska bra med att bara sitta i solen ute i trädgården eller strutta runt barfota i shorts och gnugga fast gräsfläckar på fötterna.
Jag har haft lite strul med mina telefonnummer på sistone men nu har det stabiliserat sig. Mitt svenska nummer är samma som tidigare och ska enligt utsago fungera i Finland också, trots att det är ett kontantkort. Jag får testa när jag kommer dit innan jag lovar nåt bara. Mitt finska nummer är däremot bytt, men ska - så fort det kommer igång - också det fungera i Sverige vilket är något av en världssensation. Istället för att börja på 0468 så börjar det nu på 0440, men annars är det precis samma. Hör av er om ni vill ha hela numret och inte har det gamla sedan tidigare. Jag kände bara inte för att basunera ut det på internet när jag inte riktigt vet vilka som läser bloggen.
Nu tänkte jag antingen däcka på sängen med min Arto Paasilinna-bok (det gäller att försöka assimilera sig med den finska kulturen så fort som möjligt så man inte åker på pisk från urinvånarna. Byråkratin har jag ju redan blivit i princip avrättad av.) eller så ska jag bara däcka rakt av. Är helt slut. Det är hårt att äta tårta och chokladpraliner sittandes i en solstol i trädgården en hel dag.
Schlagerlistan
En liten uppdatering.
Jag lyssnade igenom låtarna från tävlingen igen och insåg att jag hade mer att säga. Smidigast blir väl att ta det i resultatordning med vinnaren överst:
1. Tysklands låt var inte så hemsk som jag mindes, men hon hade fortfarande en mycket märklig röst. Att jämföra henne med Lily Allen tyckte jag dock var att ta i.
2. Turkiet verkade vara årets Lordi med lite rap och orientaliska inslag. Hörde den dock inte under tävlingen eftersom jag var och öppnade ytterdörren för Maria just då. Helt ok annars.
3. Rumänien hade jag helt glömt bort tills jag kollade upp den igen och såg att det var dubbelpianot. Blev jäkligt imponerad över tjejens röst och road över deras försök att dansa sittandes på en pianostol stamtidigt som de spelade. Låten i sig kändes dock totalt menlös.
4. Danmarks kändes, när jag hörde den i lördags, som en låt som antingen skulle vinna eller komma sist eftersom det var så mycket stöldgods i den. Lyckades nu vid andra lyssningen identifiera "(You're simply) The best" med Tina Turner och en överdos ABBA-synt varav "The winner takes it all" framträdde tydligast. Gissar att fler saker dyker upp om man lyssnar lite till. Klassisk schlagerlåt som det brukade låta för 10-15 år sen och som det fortfarande kommer låta i radion denna sommar om jag får säga vad jag tror.
5. Azerbajdzjan hade en helt ok låt. Bra sångerska som gjorde ett passionerat framförande. Insåg precis att jag missade den här låten helt i lördags, troligen p.g.a. dörröppnandet. Det enda jag inte förstod med framträdandet var det spasmiska ryckandet i kjolen och vem som var ansvarig för plockandet och 25 stackars svanar för att få till hela kreationen.
6. Belgiens sång var den som jag helst skulle lyssna på efteråt. Hade jag röstat så hade det blivit på denna.
7. När jag hörde Armeninen i lördags tyckte jag att den var urdålig. Insåg dock när jag lyssnade på den igen att den inte var helt värdelös. Det som förvånade mig var att det var mer eller mindre en skördesång. Lite som "10 tips för att odla aprikoser". Jag tror dock fortfarande inte att den är någon favorit, men det kanske går att få in texten som förord i nästa upplaga av Bondepraktikan.
8. Greklands bidrag var ungefär vad jag hade väntat mig därifrån. Typiskt grekiskt med inslag av störande mobilsignal. Käckt! Sen är det alltid skoj att lyssna på grekiska eftersom jag inte har en aning om hur det, trots alla låneord, låter.
9. Insåg just att det var Georgien jag missade när jag var nere och öppnade dörren. Det måste betyda att svankjolssången från Azerbajdzjan gjorde totalt noll intryck på mig eftersom jag trodde att jag hade missat den istället. Dessutom verkar det som att hon inte hade den kjolen på sig i tävlingen utan bara i videon på SVT:s hemsida. Ja, men den från Georgien var väl fin och välsjungen men kanske inget som fastnar på hjärnan förrän man hört den några gånger. Tror dock den har potential.
10. Ukrainas var den mest överraskande. Jag hade inte väntat mig en sån intensitet eller meningsfull text från en tjej med så mycket spackel i ansiktet.
11. Ja jädrar. Ryssland måste ha varit ett av årets största skämt. Inledningen låter misstänkt likt något som skulle kunna spelas på dansgolvet på en av de mindre Vikinglinebåtarna. Egentligen är sången ganska fin, men den där engelskan var ju bedrövlig. Jag förstod mer av den textade finska översättningen än av vad han sjöng. Maria vägrade kommentera framförandet. Hon hänvisade även till att han som vann för Ryssland för några år sen såg djupt drogpåverkad ut där han kravlade runt på scenen. Tydligen var det även högst troligt att han varit just påverkad eftersom han tidigare hade haft narkotikaproblem, sa hon. Verkar ju vara ett schysst ställe det där.
12. Frankrikes bidrag var, precis som den finlandssvenske komentatorn sa, ett försök att sälja in en låt till fotbolls-VM i sommar. Jag tror de kommer att lyckas och att det här kommer bli en sommarplåga för alla som någonsin kommit i kontakt med en svatrvit boll.
13. Serbien har jag ju redan kommenterat så jag tänkte hoppa över den här.
14. Israel var en av de få framföranden som jag faktiskt kom ihåg utan att behöva anstränga mig. Fin låt och bra sång, men förmodligen inget som radiokanalerna kommer att spela sönder. Antagligen av politiska eller språkliga skäl. Tycker på något sätt att den påminner lite om den låt som Serbien vann med för några år sen.
15. Spanien var en av mina favoriter, tycker gott den hade kunnat hamna högre upp. Sången var så mysig och sen gillade jag baletten också. Jag trodde att det var en del av numret när clownen i "fel" färg dök upp på scenen och sen blev hämtad av vakterna. Jag var tydligen inte den enda, kommentatorn fick höra sig för ganska länge innan han kunde förklara varför Spanien fick sjunga en gång till.
16. Albanien sen då... Jaha, ja. Ja, nä. Jag tror att jag drabbades av matkoma efter ostbrickan under just den här låten. Men jag gillar hennes röst i alla fall. Låten var heller inte dålig, men kanske inte så spännande.
17. Sen var det Bosnien Herzegovina som aldrig riktigt kom igång. Var som om det var något som bubblade under ytan men fastnade i den tjocka konsistensen. Påminde om "Land of confusion" av Genesis, fast utan att vara bra (fast det är ju tveksamt om "originalet" är det heller).
18. Kommentatorn sa att hon som sjöng Portugals bidrag inte hade en tillräckligt utvecklad röst för att sjunga den och det kan jag nog hålla med om. Frågan är dock om det hade spelat någon roll för låten i sig var rätt trist.
19. Island lät som en karikatyr av Modern Talking. Tråkigt, tråkigt, tråkigt. Den här hade verkligen inte något "special something".
20. Norges bidrag var enbart pinsamt. Här kan man verkligen tala om en röst som inte räcker till. Kändes väldigt mycket som musikalmusik, fast som aldrig riktigt kom igång. Det här var knappt snäppet över på tråkighetsstegen jämfört med Island, det som gjorde det lite intresant var att till och med jag som är smått tondöv kunde konstatera att inte alla toner satt där de skulle. Men Norge körde väl med säkra kort för att slippa anordna tävlingen nästa år igen.
21. Cypern var en av de tre gitarrkillarna på raken. Jag fattar inte varför den här låten kom så långt ner för den var ju asbra. Hoppas på radion i det här fallet för den här vill jag höra mer av. Kan dock förstå om den försvann lite i mängden.
22. Moldavien med neonfiolen! Det var ju värt bara för dens skull. Tutandet i porrkroken (saxofonen) förgyllde också men annars var det inte mycket att hänga i julgranen, varken röst- eller textmässigt.
23. Irland i botten-tre. Först måste jag dock bara säga att jag inte fattade att Niamh var ett kvinnonamn så när det tjatades om denna "Niamh Kavanagh" så trodde jag det var kompositören. Minns att jag tyckte i lördags att låten var mördande tråkig och bäst hade passat som filmmusik när kameran sveper över frodiga kullar. Nu när jag hörde den igen tyckte jag dock att den var mycket bättre och inte alls så hemsk som jag kom ihåg. Hennes röst är grym och melodin är rätt fin, men jag tycker fortfarande att den skulle göra sig bäst tillsammans med de där frodiga kullarna.
24. Vitryssland. Jag säger bara "haha, butterflies". Den finske kommentatorn beskrev det hela som taget ur en disneyfilm och nämnde att den svenska pressen funderar på om detta är slutet på Robert Wells karriär. Ni kan väl hålla mig uppdaterad om hur det går för honom efter det här?
25. Storbritannien var helt klart sämst och jag var småsint nöjd över att den hamnade just på den här platsen. Vilken del av sången var det egentligen som de tyckte var bra när de bestämde sig för att skicka den? Var det den svajiga rösten? Var det det totala oengagemanget i framträdandet? Var det det ålderdomliga tempot och kompet? Eller var det jag-imiterar-Hugh-Grant-när-han-spelar-en-död-fisk-blicken som sångaren fick till några gånger? Såna här låtar borde vara straffbara att producera.
Jag skulle vilja komplettera listan med en kalkonplats också. Förstapriset i den här kategorin går till mitt nya hemland Finland med motiveringen:
"För den totala oförmågan att skapa musik som låter bra och som har en givande text, i kombination med sångerskor som låter som att de nyligen ätit två paket kalkkritor som uppvärmning. Att dessutom kopiera folkmusikkänslan från förra årets vinnare ger inte direkt pluspoäng."
Jag håller fast vid min tes om att finskan inte är gjord för att sjunga vackert på. Hittills har jag stötts i denna av det faktum att den gång Finland vann hela Schlagerfestivalen var när Lordi stod på scen och brölade som ett gäng hormonstinna ungtjurar (på engelska). Tilläggas bör kanske att jag även har motbevisats i min tes efter att ha fått ett album av Anna Puu av Mikael. Den tjejen vet hur man smeker det finska språket. Mer sånt i Schlagerfestivalen!
För er som vill lyssna på det hela kan jag rekommendera den här länken:
http://www.youtube.com/watch?v=EfCLuoKyibE&feature=related
För er som vill ha en meningsfull översättning kan jag dock inte rekommendera att köra texten genom google translate. Då ser nämligen refrängen ut så här:
"Jag sjunger
bakning dag, gå en bra månad
työlki Ella, Mut kommersiell vinst "
2. Turkiet verkade vara årets Lordi med lite rap och orientaliska inslag. Hörde den dock inte under tävlingen eftersom jag var och öppnade ytterdörren för Maria just då. Helt ok annars.
3. Rumänien hade jag helt glömt bort tills jag kollade upp den igen och såg att det var dubbelpianot. Blev jäkligt imponerad över tjejens röst och road över deras försök att dansa sittandes på en pianostol stamtidigt som de spelade. Låten i sig kändes dock totalt menlös.
4. Danmarks kändes, när jag hörde den i lördags, som en låt som antingen skulle vinna eller komma sist eftersom det var så mycket stöldgods i den. Lyckades nu vid andra lyssningen identifiera "(You're simply) The best" med Tina Turner och en överdos ABBA-synt varav "The winner takes it all" framträdde tydligast. Gissar att fler saker dyker upp om man lyssnar lite till. Klassisk schlagerlåt som det brukade låta för 10-15 år sen och som det fortfarande kommer låta i radion denna sommar om jag får säga vad jag tror.
5. Azerbajdzjan hade en helt ok låt. Bra sångerska som gjorde ett passionerat framförande. Insåg precis att jag missade den här låten helt i lördags, troligen p.g.a. dörröppnandet. Det enda jag inte förstod med framträdandet var det spasmiska ryckandet i kjolen och vem som var ansvarig för plockandet och 25 stackars svanar för att få till hela kreationen.
6. Belgiens sång var den som jag helst skulle lyssna på efteråt. Hade jag röstat så hade det blivit på denna.
7. När jag hörde Armeninen i lördags tyckte jag att den var urdålig. Insåg dock när jag lyssnade på den igen att den inte var helt värdelös. Det som förvånade mig var att det var mer eller mindre en skördesång. Lite som "10 tips för att odla aprikoser". Jag tror dock fortfarande inte att den är någon favorit, men det kanske går att få in texten som förord i nästa upplaga av Bondepraktikan.
8. Greklands bidrag var ungefär vad jag hade väntat mig därifrån. Typiskt grekiskt med inslag av störande mobilsignal. Käckt! Sen är det alltid skoj att lyssna på grekiska eftersom jag inte har en aning om hur det, trots alla låneord, låter.
9. Insåg just att det var Georgien jag missade när jag var nere och öppnade dörren. Det måste betyda att svankjolssången från Azerbajdzjan gjorde totalt noll intryck på mig eftersom jag trodde att jag hade missat den istället. Dessutom verkar det som att hon inte hade den kjolen på sig i tävlingen utan bara i videon på SVT:s hemsida. Ja, men den från Georgien var väl fin och välsjungen men kanske inget som fastnar på hjärnan förrän man hört den några gånger. Tror dock den har potential.
10. Ukrainas var den mest överraskande. Jag hade inte väntat mig en sån intensitet eller meningsfull text från en tjej med så mycket spackel i ansiktet.
11. Ja jädrar. Ryssland måste ha varit ett av årets största skämt. Inledningen låter misstänkt likt något som skulle kunna spelas på dansgolvet på en av de mindre Vikinglinebåtarna. Egentligen är sången ganska fin, men den där engelskan var ju bedrövlig. Jag förstod mer av den textade finska översättningen än av vad han sjöng. Maria vägrade kommentera framförandet. Hon hänvisade även till att han som vann för Ryssland för några år sen såg djupt drogpåverkad ut där han kravlade runt på scenen. Tydligen var det även högst troligt att han varit just påverkad eftersom han tidigare hade haft narkotikaproblem, sa hon. Verkar ju vara ett schysst ställe det där.
12. Frankrikes bidrag var, precis som den finlandssvenske komentatorn sa, ett försök att sälja in en låt till fotbolls-VM i sommar. Jag tror de kommer att lyckas och att det här kommer bli en sommarplåga för alla som någonsin kommit i kontakt med en svatrvit boll.
13. Serbien har jag ju redan kommenterat så jag tänkte hoppa över den här.
14. Israel var en av de få framföranden som jag faktiskt kom ihåg utan att behöva anstränga mig. Fin låt och bra sång, men förmodligen inget som radiokanalerna kommer att spela sönder. Antagligen av politiska eller språkliga skäl. Tycker på något sätt att den påminner lite om den låt som Serbien vann med för några år sen.
15. Spanien var en av mina favoriter, tycker gott den hade kunnat hamna högre upp. Sången var så mysig och sen gillade jag baletten också. Jag trodde att det var en del av numret när clownen i "fel" färg dök upp på scenen och sen blev hämtad av vakterna. Jag var tydligen inte den enda, kommentatorn fick höra sig för ganska länge innan han kunde förklara varför Spanien fick sjunga en gång till.
16. Albanien sen då... Jaha, ja. Ja, nä. Jag tror att jag drabbades av matkoma efter ostbrickan under just den här låten. Men jag gillar hennes röst i alla fall. Låten var heller inte dålig, men kanske inte så spännande.
17. Sen var det Bosnien Herzegovina som aldrig riktigt kom igång. Var som om det var något som bubblade under ytan men fastnade i den tjocka konsistensen. Påminde om "Land of confusion" av Genesis, fast utan att vara bra (fast det är ju tveksamt om "originalet" är det heller).
18. Kommentatorn sa att hon som sjöng Portugals bidrag inte hade en tillräckligt utvecklad röst för att sjunga den och det kan jag nog hålla med om. Frågan är dock om det hade spelat någon roll för låten i sig var rätt trist.
19. Island lät som en karikatyr av Modern Talking. Tråkigt, tråkigt, tråkigt. Den här hade verkligen inte något "special something".
20. Norges bidrag var enbart pinsamt. Här kan man verkligen tala om en röst som inte räcker till. Kändes väldigt mycket som musikalmusik, fast som aldrig riktigt kom igång. Det här var knappt snäppet över på tråkighetsstegen jämfört med Island, det som gjorde det lite intresant var att till och med jag som är smått tondöv kunde konstatera att inte alla toner satt där de skulle. Men Norge körde väl med säkra kort för att slippa anordna tävlingen nästa år igen.
21. Cypern var en av de tre gitarrkillarna på raken. Jag fattar inte varför den här låten kom så långt ner för den var ju asbra. Hoppas på radion i det här fallet för den här vill jag höra mer av. Kan dock förstå om den försvann lite i mängden.
22. Moldavien med neonfiolen! Det var ju värt bara för dens skull. Tutandet i porrkroken (saxofonen) förgyllde också men annars var det inte mycket att hänga i julgranen, varken röst- eller textmässigt.
23. Irland i botten-tre. Först måste jag dock bara säga att jag inte fattade att Niamh var ett kvinnonamn så när det tjatades om denna "Niamh Kavanagh" så trodde jag det var kompositören. Minns att jag tyckte i lördags att låten var mördande tråkig och bäst hade passat som filmmusik när kameran sveper över frodiga kullar. Nu när jag hörde den igen tyckte jag dock att den var mycket bättre och inte alls så hemsk som jag kom ihåg. Hennes röst är grym och melodin är rätt fin, men jag tycker fortfarande att den skulle göra sig bäst tillsammans med de där frodiga kullarna.
24. Vitryssland. Jag säger bara "haha, butterflies". Den finske kommentatorn beskrev det hela som taget ur en disneyfilm och nämnde att den svenska pressen funderar på om detta är slutet på Robert Wells karriär. Ni kan väl hålla mig uppdaterad om hur det går för honom efter det här?
25. Storbritannien var helt klart sämst och jag var småsint nöjd över att den hamnade just på den här platsen. Vilken del av sången var det egentligen som de tyckte var bra när de bestämde sig för att skicka den? Var det den svajiga rösten? Var det det totala oengagemanget i framträdandet? Var det det ålderdomliga tempot och kompet? Eller var det jag-imiterar-Hugh-Grant-när-han-spelar-en-död-fisk-blicken som sångaren fick till några gånger? Såna här låtar borde vara straffbara att producera.
Jag skulle vilja komplettera listan med en kalkonplats också. Förstapriset i den här kategorin går till mitt nya hemland Finland med motiveringen:
"För den totala oförmågan att skapa musik som låter bra och som har en givande text, i kombination med sångerskor som låter som att de nyligen ätit två paket kalkkritor som uppvärmning. Att dessutom kopiera folkmusikkänslan från förra årets vinnare ger inte direkt pluspoäng."
Jag håller fast vid min tes om att finskan inte är gjord för att sjunga vackert på. Hittills har jag stötts i denna av det faktum att den gång Finland vann hela Schlagerfestivalen var när Lordi stod på scen och brölade som ett gäng hormonstinna ungtjurar (på engelska). Tilläggas bör kanske att jag även har motbevisats i min tes efter att ha fått ett album av Anna Puu av Mikael. Den tjejen vet hur man smeker det finska språket. Mer sånt i Schlagerfestivalen!
För er som vill lyssna på det hela kan jag rekommendera den här länken:
http://www.youtube.com/watch?v=EfCLuoKyibE&feature=related
För er som vill ha en meningsfull översättning kan jag dock inte rekommendera att köra texten genom google translate. Då ser nämligen refrängen ut så här:
"Jag sjunger
bakning dag, gå en bra månad
työlki Ella, Mut kommersiell vinst "
