johannalainen

Jaha då var finskaprovet avklarat. Vi har en lektion till imorgon men det känns ändå som att kursen är slut nu. Provet gick nog bra, i alla fall så tror jag att jag borde ha klarat godkäntgränsen även om jag haft fel på allt jag var osäker på. Tack och lov var det väldigt tydligt också, jag som hade varit rädd att jag inte skulle förstå. Var inte alls lika många ord som under lektionerna som jag inte förstod och sen gick det ju alltid att ta lite genvägar i svaren om man inte kunde just det som efterfrågades.

För att hålla blodsockernivån på en hyffsat hög nivå satte jag i mig drygt en halv chokladkaka Fazer sininen. Tyckte att Finlands finskaste choklad passade till provet och sen gick det ju alltid att vända på förpackningen för att få lite inspiration av finskan på baksidan om det hade behövts. Min lärare skrattade gott åt den enorma storleken på förpackningen när hon delade ut provet. Långsam som få som jag är med att svara på finska fick jag inte ur mig mer än ett leende och kanske något "joo". Får ta och skärpa mig med det där.

Trodde jag skulle ställa mig upp och skrika "Käften för i ****, jag försöker skriva ett prov här!" flera gånger under provet för det var tre personer som konstant och högljutt skulle ha svar på frågor om saker de inte förstod. En frågade på ett ganska charmigt dumt sätt så det var mest roligt, men två andra frågade hela tiden frågor där läraren fick svara "Det kan jag inte svara på nu". Antar att de frågade om böjningsformer på ord eller liknande. Blev skitirriterad eftersom de frågade gång på gång, högljutt och med en smula aggressivt tonfall. Fattar man inte att samma typ av fråga får samma nekande svar av läraren nästa gång också? Jag som trodde att den mänskliga hjärnan var expert på generalisering.

På vägen hem gick Maria och jag runt lite på salutorget eftersom hon skulle köpa presenter till sina kompisar som fyllt år. Blev ett halsband med en spektrolit i och en osthyvel som såg ut som en älg. Osthyvlar finns tydligen inte i Ryssland. Underligt. Där skär man osten med kniv istället. Samma sak i Tyskland. Verkar som att den civiliserade världen när det gäller ost stannade i Norden.

Jag köpte lite papper också för att göra ett kort till Maria som fyller år på måndag. Hon hade tydligen aldrig ätit lingonsylt (puolukkahillo) förut så jag tänkte ge en burk sånt och ett recept på ugnspannkaka.

När jag cyklade längs västerleden var fasanen som jag såg igår där igen och spatserade längs vägkanten. Den här gången såg den mig garanterat men verkade inte bry sig. Jag borde haft kameran med mig. Får ta med den imorgon. Får kanske ta med lite burkar också så att jag kan plocka mer bär på vägen hem också. Hade fått tillbaka burken som Maria lånade idag så jag smet in i några tvåmetershöga hallonbuskar och lyckades skrapa ihop en halvliter hallon på försvarlig tid. De börjar bli riktigt stora nu. Halloncheesecake står på tur att bakas. Samt en omgång blåbärsmuffinsar till.

I köket står nu en hink med hemmagjord saftsil och droppar av sig från vinbären. Det ska bli gelé. Måste bara få tag i burkar och kolla upp något bra gelérecept. Vet att jag och mamma gjorde på syltsocker förra gången men på dansukkers hemsida står bara konstiga recept där man ska använda "gelésocker multi". Verkar knasigt och förpackningarna är lite små tycker jag. Har nämligen planer på att skövla ännu en buske så socker lär gå åt.

Ikväll ska vi till stan och äta på min favoritrestaurang Satkar. Om jag känner mig själv rätt blir det det gamla vanliga. Hoppas bara att de har tagit tillbaka det gamla receptet för sist var det tillagat lite annorlunda och inte lika gott. Nu ska jag dock göra kortet så att det blir klart tills imorrn. Fram med sax, papper och penna - här ska frossas i kreativitet!

Jamen sådär ja! Det var första sudokut på länge som jag klarat av (förmodligen tack vare att det var svårighetsgrad 1 av 5.). Började igår och givetvis var jag tvungen att göra klart det innan jag kunde ta tag i finskapluggandet inför provet imorgon. Jag var givetvis även tvungen att slösurfa några nya, tidigare okända bloggar, läsa alla kompisars bloggar 18 ggr trots att det inte skett några uppdateringar på flera dagar i någon av dem samt ta en tupplur för att allt detta tog så mycket energi.

Jag är sjukt sugen på att baka blåbärsmuffins nu igen samt att gå ut och plocka hallon eftersom de börjar bli riktigt stora (bråttom hem som jag inte alls tycktes ha idag hann jag givetvis spana in beståndet lite på vägen. Jag hann även med att titta på en fasan/fasaani som stod och gnagde på något vid vägkanten bara en meter från mig). Nu är det dock skärpning som gäller! Måste lära mig passivum, diverse meningskonstruktioner med olika objekttyper samt artig imperativ. Borde som vanligt ha börjat för flera timmar - eller snarare dagar - sen, men som vanligt har jag varit lat.

Nåväl, njut av er kväll i frihet, själv stänger jag in mig i ett hörn med finskaböckerna och ordboken och kommer inte ut igen förrän allt sitter som en smäck. Eller tills jag behöver ta en paus med ett sudoku.

...sitter Mikael och rensar abborrar till kvällsmaten medan jag pluggar finska. Prov nu på onsdag. *biter på naglarna* Vi får se hur det går. Jag måste lära mig passivum för det har jag absolut noll koll på. Pluralen börjar sitta nu men jag ska kika lite extra på den med och sen har vi imperativ (befallningar) som vi har gått igenom idag och ska fortsätta med imorgon. Något säger mig att essäfrågan på provet kommer att handla om ens eget land så det är bäst att jag övar på det med. Fullt upp alltså.

Det kliar. Fy fasen vad det kliar. Överallt, överallt. Kliar, kliar, kliar.

Det är blåbärssäsong nu och jag skulle envist ut i skogen och plocka. Det slutade 100-10 för myggorna. Jag har över 100 myggbett (tro mig, dom är räknade) men lyckades bara slå ihjäl kanske 10 myggor. Inte hann jag få så mycket blåbär heller för som vanligt när man är några fler så är det bråttom iväg nån annanstans. Dessutom var det bara jag som plockade, Mikael var smart nog att ge upp när myggen anföll och de andra stannade på stranden och badade. Nåja, en eller två pajer borde jag lyckas få ihop i alla fall.

Jag är helt slut nu. Var första dagen på finskakursen idag och jag cyklade till stan och tillbaka för att gå på den. Blev knappt 2 mil. Rena barnleken om man jämför med 19 mil under Ålandssemestern, men lite mer njutbart än de 8 vi avverkade första dagen. Dock gäller det att hålla konditionen uppe nu. Jag har säkert gått upp skitmycket i vikt också. Man tror ju att man ska komma hem som värsta fitnessbejben efter att ha cyklat hela vägen från Åbo till Mariehamn, men när det enda som serveras längs vägarna och till frukost är mackor så blir det helt enkelt inte plus minus noll utan snarare plus.

Min hjärna är full med finska ord som surrar runt. "Minulla on kissa"/Jag har en katt. "Minulla ei ole kissaa"/Jag har inte en katt. Sjukt meningsfulla fraser. Jag tror jag går och lägger mig en stund innan jag börjar med läxan.

Ikväll blir det antingen gym eller blåbärsplockning. Jag hoppas på blåbärsplockning. Mikael och mina kliande ben, rumpa och rygg hoppas på gym. Där finns iaf inga mygg.

Nu jädrar om man inte skulle vara klar med alla kurser! Skickade in hemtentan för två minuter sen och det känns jäkligt fint måste jag säga. Det som inte känns lika fint är att klockan nu är ett på natten och jag borde gå upp imorrn vid sju för att börja jobba. Urk. Kexet ligger redan och sover som en förkyld, däckad sill sen några timmar tillbaka. Utsatte honom lite för ett husmorsknep förut idag. Tydligen inte bara min mamma som hackar gul lök, häller på mjölk och värmer det tills det blir ljummet i micron för att sedan under stor vånda trycka i sig det hela för att bota förkylningar. Jag gjorde samma med Mikael och när han senare pratade med en jobbarkompis på telefon fick han höra att även dennes mamma brukade göra så. Det smakar skit men ska man ha i sig antibiotika så ska man. Jag har testat det hela en gång men det var så vidrigt att jag inte fick i mig allt. Smakade lök i ett dygn efteråt. Urk igen. Med Mikael (som var duktig och åt upp allt) var det lite värre; där kunde man inte vara på en meters avstånd från hans utandningsluft ens utan att ögonen började tåras av lökångorna. Tack och lov gick det över efter lunchen.

Nehej men sängen då. Ska bli skönt att inte sitta vid datorn i några timmar när sömnen nu kallar. Fick tillbaka ryggproblemen på två dagar och idag är nästan uppe i min normala smärtnivå. Käken känns lätt domnad på ett obehagligt bekant vis. Jag tror bestämt det blir jobb med papper och penna imorrn.

Jag har drappats av en mycket allvarlig form av självdiciplin vilket innebär att mina dagar för en tid framöver är helt fullbokade med tentapluggande och hemtentaskrivande. Tyvärr tar detta även all min bloggtid i anspråk så vi får se när bilderna från Schweiz och alla kompisbesök kommer upp. Håll ut!

Äntligen!

Jag har slitit - både hår, på nervceller och på tangetbord. 14506 ord eller 70109 tecken (utan blanksteg). Obligatoriskt var att skriva 20000 tecken. Om någon är sämst på att kortfattat sammanfatta saker så är det jag.

Läraren kommer troligen somna redan innan han laddat ner dokumentet, men det skiter jag i, för nu är det äntligen skrivet! Det faktum att jag har ca 3 timmars korrekturläsande av 11st 1½-timmeslektioner bryr jag mig mindre om i nuläget. Det tog en vecka att skriva rent 7 lektioner så 3 timmar är rena sekunden i jämförelse.

Jag inser nu (och hela tiden förut också iofs) att det var dumt att hamna efter med semiotikdagboken. I förra kursen skrev jag rent allt direkt efter lektionerna. Det tog 4 timmar varje gång, men det var lätt värt det om man jämför med hur det var att försöka tyda halvluddiga meningar på klottrigt papper nästan en månad i efterskott.

Det som dämpar mitt humör lite är jag nu måste läsa ut en hel bok med det töntiga namnet "Usability engineering" och svara på frågor om den. Om jag inte hade haft några andra kurser hade det tagit kanske en veckas intensivt hårslitande och juicedrickande (att tröstdricka juice är iaf inte hälften så dåligt som att tröstäta kladdkaka och brunbergstryfflar) att få klart det, men så var det ju inte. Tack o lov har jag en deadline i och med att jag måste lämna tillbaka boken till biblioteket.

(Man märker att man har använt Word för mycket när man efter varannan mening trycker ctrl + s för att spara - särskilt när det kommandot inte ens används till bloggen.)

Jag har iaf inte bara suttit och tragglat med semiotiken, jag har varit och tränat också. Lite måste man ju utnyttja sportlovet (ja, jag vet, det är jättekonstigt. T.o.m. universitetet har sportlov). Just nu sitter jag med en sån monsterträningsvärk att jag inte vet om det skulle vara bättre med musarm. (ctrl +s igen)

Meningen var att jag skulle leta lite nya kurser inför period 4 som börjar imorgon men det var mer kurserna som letade upp mig. Fick mejl om en intensivkurs i semiotik (vad annars?) där man fick 2 poäng bara av att gå på lektionerna. 3 till fick man av att skriva en uppsats på minst 20000 ord men efter den här veckan känns inte det så lockande. Sen damp det ner ett till mejl om vad som har chansen att erövra titeln "Bisarraste kursen någonsin".

För alla er som läst någon form av språk är det säkert bekant att ordens uttal skrivs med fonetiska tecken. När jag läste ren fonetik i ettan på kogvet fick vi även lära oss att någon (galning) har varit flitig och skrivit ner alla språkljud som finns och sammaställt dem i det så kallade International Phonetic Alphabet, även känt som IPA. Målet med den här kursen är nu att lära sig om inte alla, så åtminstone de vanligaste, av dessa tecken så att man både kan känna igen och uttala dem. Mitt mål med kursen är dels att lära mig uttala finskans Ä och E ordentligt samt att (iaf i teorin) kunna framföra den afrikanska klickljudssången vi hörde på fonetiken i ettan.

Öns*klick*a mig ly*klick*a till!