Tillbaks igen
Sådär ja, då är man inne på sjätte dagen i Sverige. Det har varit något av en chock att komma hem, varför vet jag inte. Började med att jag, fortfarande kvar i Finland, i en veckas tid inte fattade att jag skulle hem, men tydligen blev jag stressad av hemresan ändå det för mina käkmuskler kändes i flera dagar (och egentligen fortfarande) allt annat än avslappnade. Tandläkaren och bettskena nästa kanske? Båten anlände 6.30 svensk tid till Stockholm i lördags. Ingen frukost på sängen den födelsedagen kan vi ju konstatera, men en hembakad blåbärsmuffins i bilen unnade vi oss.
När vi kom hem till Ryd sen så började det hända konstiga saker med min hjärna. Eller snarare så var det saker som inte hände som de skulle. Kände mig skittöntig när jag stod i hissen och insåg att jag inte visste vilken våningsknapp jag skulle trycka på. Tror det tog en minut innan jag lyckades bestämma mig. Var rätt iaf, men det är ju underligt att man ska behöva tänka efter när det gäller en sån sak. Tror jag haft för mycket semester i Finland så att hjärnan har lagt ner totalt. Och vant mig av med mina saker har jag gjort också. Kom på mig själv häromdagen med att inte ha en aning om ifall att jag har vinterskor eller inte. Eller ens vilka skor jag har överhuvudtaget förutom de som var med till Finland. Lustigt.
Efter ett besök till mataffären för att fylla på den helt tomma kylen och frysen med lite första hjälpen-varor blev det i alla fall en liten frukost på sängen med paket och allt.
Jag fick lite pengar till en ny kamera som jag har tänkt köpa och två böcker. En kakbok som hette "Sommarens söta" och en fototipsbok som hette "Stora fotoboken". Blir till att läsa nu kommande veckor och sen får vi se om jag provar några nya recept till det officiella födelsedagsfirandet.
Vi tog en sväng till min moster efter frukosten för att fira oss lite och tog med en tårta. Där blev vi kvar ett tag för de hade precis köpt ny tv som var totalt värdelös när det gällde att ställa in nya kanaler på rätt plats. Menyn såg jättefin ut och man bläddrade så bra i den, men vem hade trott att rubriken "Inspelare" betydde samma sak som "Byt plats på kanalerna"?
Vi var kanske inga stjärnor på att blåsa ut ljusen trots att vi var två men till slut gick det.
Tårtan smakade smarr trots att det var en del grädde på den (man blir annars lätt lite illamående av för mycket sånt). Molins konditori i Ryd vet hur man gör tårtor helt enkelt.
Efter besöket hos mostern och sambon begav vi oss av hemhem för att hämta och lämna lite saker. Där var det som vanligt kaos. Gräset var inte klippt på flera flera veckor och plommonträden både hade gått sönder eller höll på att. Vi plockade bort så många plommon vi kunde för att grenarna inte skulle gå av helt och hållet. Tycks vara ett fruktår i år. De där små äckliga päronen som ingen någonsin äter (förutom djuren som älskar dem) fanns det också en del av. Vi plockade en del i en hink och gick sen och fjäskade för kvigorna som fanns i hagen. Sen gick vi och letade reda på kalven som vi har där hemma.
Förutom att hon var brutalt söt visade det sig även att hon var ganska tam och kom, tvärt emot vad normala kalvar brukar göra, t.o.m. fram och hälsade. Eller "försökte äta upp handen" är kanske en mer träffande beskrivning. Vi döpte henne till Bob, något som (till stor del tack vare mina påtryckningar) tycks ha blivit vedertaget nu. Givetvis kommer hon få något annat officiellt namn också men det kommer aldrig att användas förutom på pappret.
Här tillsammans med mamma Blondie.
Vi avslutade vistelsen med att plundra grönsakslandet på morötter som smakade fantastiskt bra. Jag har fått för mig att jag ska försöka göra morotssoppa någon dag eftersom det finns så mycket av dem. En och annan morots-ananassallad lär det bli också.
Kvällen tillbringade vi på restaurang Olympia inne i stan. Lite mer födelsedagsfirande blev det där. Väldigt god mat och duktiga servitörer, till skillnad från på Kökar som jag ska berätta mer om en annan gång. Det kändes konstigt att gå runt i Linköping och leta restaurang. Inget man direkt gör till vardags. Räknar man bort julborden och pizza-kebabställena så har jag nog varit på totalt 3-4 restauranger i stan i hela mitt liv.
Vi hade tänkt ta en promenad tillbaka hem efter allt matsvullande men insåg att vi inte orkade plus att det var rätt kyligt och vi saknade jackor. Jag kan säga att det var ett sant nöje att betala på bussen när det bara kostar 10 kronor jämfört med drygt det tredubbla som det gör att åka mellan Espoo och Helsingfors. Enkel väg dessutom.
På söndagen åkte vi till Bergs slussar för att njuta lite av solen innan Mikael åkte tillbaka till Stockholm och båten. När han hade åkt infann sig ett återanpassningsproblem: datorn. Den var långsam, den hade konstigt tangentbord och musen flyttade sig knappt när man rörde på den. Att den var på svenska och inte finska var dock lättare att vänja sig vid.
Under tiden jag satt där och bråttades med datorn insåg jag att vi hade glömt bort att föra över alla bilder från sommaren på min dator. Superklantigt eftersom jag behöver dem för att skriva färdigt bloggen. Nåväl, har en del på kameran, men har absolut ingen aning om vilket datum de är tagna. Får väl ta någon omväg kring det.
I övrigt började mina kurser i tisdags och jag har redan börjat få myror i rumpan på föreläsningarna. Var även på en av festerna som ordnas för de nya studenterna här i onsdags. Insåg att jag hade gjort det där så många gånger redan att jag kunde det hela utantill. Helt klart är att jag inte kommer bli långvarig på det här universitetet utan känner mig väldigt färdig med studentlivet. Ska bli skönt att bli klar. Nu gäller det bara att hitta ett företag att göra exjobb för. Ska bara läsa två kurser först så jag vet vilken inriktning jag ska satsa på; Interaktionsdesign, Beteende i komplexa system eller något åt lingvistik-översättningshållet. Vi får se vad det blir, nu måste jag iaf kila iväg på en föreläsning.
När vi kom hem till Ryd sen så började det hända konstiga saker med min hjärna. Eller snarare så var det saker som inte hände som de skulle. Kände mig skittöntig när jag stod i hissen och insåg att jag inte visste vilken våningsknapp jag skulle trycka på. Tror det tog en minut innan jag lyckades bestämma mig. Var rätt iaf, men det är ju underligt att man ska behöva tänka efter när det gäller en sån sak. Tror jag haft för mycket semester i Finland så att hjärnan har lagt ner totalt. Och vant mig av med mina saker har jag gjort också. Kom på mig själv häromdagen med att inte ha en aning om ifall att jag har vinterskor eller inte. Eller ens vilka skor jag har överhuvudtaget förutom de som var med till Finland. Lustigt.
Efter ett besök till mataffären för att fylla på den helt tomma kylen och frysen med lite första hjälpen-varor blev det i alla fall en liten frukost på sängen med paket och allt.
Vi tog en sväng till min moster efter frukosten för att fira oss lite och tog med en tårta. Där blev vi kvar ett tag för de hade precis köpt ny tv som var totalt värdelös när det gällde att ställa in nya kanaler på rätt plats. Menyn såg jättefin ut och man bläddrade så bra i den, men vem hade trott att rubriken "Inspelare" betydde samma sak som "Byt plats på kanalerna"?
Efter besöket hos mostern och sambon begav vi oss av hemhem för att hämta och lämna lite saker. Där var det som vanligt kaos. Gräset var inte klippt på flera flera veckor och plommonträden både hade gått sönder eller höll på att. Vi plockade bort så många plommon vi kunde för att grenarna inte skulle gå av helt och hållet. Tycks vara ett fruktår i år. De där små äckliga päronen som ingen någonsin äter (förutom djuren som älskar dem) fanns det också en del av. Vi plockade en del i en hink och gick sen och fjäskade för kvigorna som fanns i hagen. Sen gick vi och letade reda på kalven som vi har där hemma.
Vi avslutade vistelsen med att plundra grönsakslandet på morötter som smakade fantastiskt bra. Jag har fått för mig att jag ska försöka göra morotssoppa någon dag eftersom det finns så mycket av dem. En och annan morots-ananassallad lär det bli också.
Kvällen tillbringade vi på restaurang Olympia inne i stan. Lite mer födelsedagsfirande blev det där. Väldigt god mat och duktiga servitörer, till skillnad från på Kökar som jag ska berätta mer om en annan gång. Det kändes konstigt att gå runt i Linköping och leta restaurang. Inget man direkt gör till vardags. Räknar man bort julborden och pizza-kebabställena så har jag nog varit på totalt 3-4 restauranger i stan i hela mitt liv.
Vi hade tänkt ta en promenad tillbaka hem efter allt matsvullande men insåg att vi inte orkade plus att det var rätt kyligt och vi saknade jackor. Jag kan säga att det var ett sant nöje att betala på bussen när det bara kostar 10 kronor jämfört med drygt det tredubbla som det gör att åka mellan Espoo och Helsingfors. Enkel väg dessutom.
På söndagen åkte vi till Bergs slussar för att njuta lite av solen innan Mikael åkte tillbaka till Stockholm och båten. När han hade åkt infann sig ett återanpassningsproblem: datorn. Den var långsam, den hade konstigt tangentbord och musen flyttade sig knappt när man rörde på den. Att den var på svenska och inte finska var dock lättare att vänja sig vid.
Under tiden jag satt där och bråttades med datorn insåg jag att vi hade glömt bort att föra över alla bilder från sommaren på min dator. Superklantigt eftersom jag behöver dem för att skriva färdigt bloggen. Nåväl, har en del på kameran, men har absolut ingen aning om vilket datum de är tagna. Får väl ta någon omväg kring det.
I övrigt började mina kurser i tisdags och jag har redan börjat få myror i rumpan på föreläsningarna. Var även på en av festerna som ordnas för de nya studenterna här i onsdags. Insåg att jag hade gjort det där så många gånger redan att jag kunde det hela utantill. Helt klart är att jag inte kommer bli långvarig på det här universitetet utan känner mig väldigt färdig med studentlivet. Ska bli skönt att bli klar. Nu gäller det bara att hitta ett företag att göra exjobb för. Ska bara läsa två kurser först så jag vet vilken inriktning jag ska satsa på; Interaktionsdesign, Beteende i komplexa system eller något åt lingvistik-översättningshållet. Vi får se vad det blir, nu måste jag iaf kila iväg på en föreläsning.
Farväl Finland
Nu verkar det som att jag har packat alla mina saker. Hittar i alla fall inga fler som jag känner igen som mina. Är otroligt stolt över att jag lyckades med att inte skapa ett totalt packkaos här i lägenheten när jag for runt och letade prylar som skulle med. Blir kanske så när man inte har så mycket grejer med sig (men givetvis fler än när man kom eftersom plånboken är märkbart tunnare nu).
Unnade mig lite broderande efter frukosten innan jag började packa och måste säga att jag är nöjd med hur långt jag kom ändå på broderiet den här sommaren. Blev ju nästan inget mer sytt efter att finskakursen hade börjat men det är nästan klart nu så resten fixar jag lätt hemma på några kvällar.
När jag kom hit hade jag inte ens börjat på det ljusblåa på himlen (det hade jag dock när jag tog kortet).
Lite svart, blått och lite mer vitt kvar och sen är det klart. Någon som ser vad det ska bli nere i "hörnet"?
Såg precis att det är två timmar kvar tills Mikael slutar jobba. Tänkte jag skulle springa till affären en snabbis och köpa present till min moster som fyller år idag. Jag är bäst i världen på att glömma hennes födelsedag och är rätt stolt att jag kom ihåg den idag. Problemet är att hon fyller år en dag före mig och jag glömmer i regel bort min egen födelsedag och blir inte påmind förrän den väl infaller, så i denna periodvisa demens som infaller kring min egen födelsedag så glömmer jag samtidigt bort hennes.
Grattis Liisa!
Jag kommer åka på så mycket stryk för att jag lägger upp den här bilden men jag tycker att den är fantastisk. Hon ser så lurig ut på den. Vete tusan om jag skulle smakat den där godisbiten om jag var ett litet barn. Smakade iofs inte på den ändå eftersom jag inte tycker om lakrits. Förresten kanske man skulle satsa på att köpa lite finsk lakrits i present eftersom hon gillar sånt.
Nåväl, dags att springa! Gick visste en halvtimme utan att jag märkte det. Vi ses i Sverige!
(Min finska mobil slutar förresten att funka ikväll så fort vi lämnar finskt mobilnät så efter det är det den svenska som gäller igen.)
Unnade mig lite broderande efter frukosten innan jag började packa och måste säga att jag är nöjd med hur långt jag kom ändå på broderiet den här sommaren. Blev ju nästan inget mer sytt efter att finskakursen hade börjat men det är nästan klart nu så resten fixar jag lätt hemma på några kvällar.
Såg precis att det är två timmar kvar tills Mikael slutar jobba. Tänkte jag skulle springa till affären en snabbis och köpa present till min moster som fyller år idag. Jag är bäst i världen på att glömma hennes födelsedag och är rätt stolt att jag kom ihåg den idag. Problemet är att hon fyller år en dag före mig och jag glömmer i regel bort min egen födelsedag och blir inte påmind förrän den väl infaller, så i denna periodvisa demens som infaller kring min egen födelsedag så glömmer jag samtidigt bort hennes.
Jag kommer åka på så mycket stryk för att jag lägger upp den här bilden men jag tycker att den är fantastisk. Hon ser så lurig ut på den. Vete tusan om jag skulle smakat den där godisbiten om jag var ett litet barn. Smakade iofs inte på den ändå eftersom jag inte tycker om lakrits. Förresten kanske man skulle satsa på att köpa lite finsk lakrits i present eftersom hon gillar sånt.
Nåväl, dags att springa! Gick visste en halvtimme utan att jag märkte det. Vi ses i Sverige!
(Min finska mobil slutar förresten att funka ikväll så fort vi lämnar finskt mobilnät så efter det är det den svenska som gäller igen.)
Gelékokning del 1
Det blir del 1 som beskrivs här eftersom vi inte fick ihop tillräckligt många små glasburkar för att hälla upp gelén på. Dessutom hade vi tänkt blanda med svarta vinbär också men vi hittade inga buskar och i affären kostade de minst 3,5 euro/litern vilket kändes lite väl dyrt med tanke på hur mycket vi behövde.
1. Spring som av en händelse på en buske full med vinbär och plocka ungefär en halv hink. (Passa på att plocka hallon också när du ändå är igång.)
2. Häll vinbären i den största grytan du kan hitta och tillsätt lite vatten.
3. Vänta på att det ska börja koka.
4. Vänta lite till och fundera på om bubblorna som börjar uppsluka bären räknas tillräckling mycket som kokning.
5. Inse att det kokar och låt göra så i ca 10 minuter. Fundera på om det alls blir någon saft av det här eller om allt bara är vinbärsskal och -kvistar.
6. Bygg - i brist på en riktig - en egen saftsil beståendes av något grovmaskigt tyg ni hittat i tygaffären runt höret, några gummisnoddar och en plasthink som förhoppningsvis tål temperaturer kring 90 grader. Ös upp bären utan att hälla kokande vinbärsgegga över hela köket. Gå sen och kläm oroligt på hinken lite då och då för att se att den inte smält ihop till en liten plastboll. Låt saften rinna av i ungefär en halvtimme och försök sedan att inte spilla alltför mycket gegg på mattan när resterna ska slängas i papperskorgen.
1. Spring som av en händelse på en buske full med vinbär och plocka ungefär en halv hink. (Passa på att plocka hallon också när du ändå är igång.)
2. Häll vinbären i den största grytan du kan hitta och tillsätt lite vatten.
3. Vänta på att det ska börja koka.
4. Vänta lite till och fundera på om bubblorna som börjar uppsluka bären räknas tillräckling mycket som kokning.
5. Inse att det kokar och låt göra så i ca 10 minuter. Fundera på om det alls blir någon saft av det här eller om allt bara är vinbärsskal och -kvistar.
6. Bygg - i brist på en riktig - en egen saftsil beståendes av något grovmaskigt tyg ni hittat i tygaffären runt höret, några gummisnoddar och en plasthink som förhoppningsvis tål temperaturer kring 90 grader. Ös upp bären utan att hälla kokande vinbärsgegga över hela köket. Gå sen och kläm oroligt på hinken lite då och då för att se att den inte smält ihop till en liten plastboll. Låt saften rinna av i ungefär en halvtimme och försök sedan att inte spilla alltför mycket gegg på mattan när resterna ska slängas i papperskorgen.
7. Häll upp saften på en petflaska som fortfarande luktar citronmineralvatten eftersom smaken inte gick att diska bort. Låt flaskan ligga i kylen i väntan på bättre tider och hoppas på att allt eventuellt mögel dog under kokningen eftersom det kommer ta låååång tid innan det blir något mer gjort av det här.
8. Inse att du inte har några glasburkar att hälla upp gelén på och gå ut och berätta för vänner och bekanta hur fantastiskt gott det är med barnmat så att du sen kan få de tomma burkarna av dem.
9. Under tiden dina vänner och bekanta äter barnmat tills de spricker kan du försöka komma underfund med hur du ska få tag i ett bra recept på gelé som inte innebär att du måste köpa 20 minipaket av Dansukkers gelésocker multi men samtidigt slipper stå och mäta upp pektin på egen hand.
10. Återkom med fortsättningen när punkt 8-9 är avklarade.
8. Inse att du inte har några glasburkar att hälla upp gelén på och gå ut och berätta för vänner och bekanta hur fantastiskt gott det är med barnmat så att du sen kan få de tomma burkarna av dem.
9. Under tiden dina vänner och bekanta äter barnmat tills de spricker kan du försöka komma underfund med hur du ska få tag i ett bra recept på gelé som inte innebär att du måste köpa 20 minipaket av Dansukkers gelésocker multi men samtidigt slipper stå och mäta upp pektin på egen hand.
10. Återkom med fortsättningen när punkt 8-9 är avklarade.
Grillfest i höstkyla
Igår kom det lite folk hit och grillade med oss. Mikael hade samlat ihop sitt gäng och jag bidrog med att bjuda in Anne. Hade ju sagt hej då till Hanna och Astrid i onsdags så det var bara Anne kvar att vinka avsked till innan jag for. Maria från finskakursen åkte tillbaka till Ryssland i söndags så av förståeliga skäl var det lite svårt att bjuda in henne.
Jag hade farit runt som en lämmel hela dagen och gjort sallad, potatissallad, blåbärstryffel, kaka och städat lite här och där så jag var trött som en liten gris när kvällen väl kom. Var rätt glad faktiskt att folk begav sig hem vid niotiden redan för det känns så dumt att sitta och gäspa sina gäster rakt upp i ansiktet. Dessutom var det isande kallt ute så att få gå komma in i huset igen kändes som en befrielse. Tog dock inte steget fullt ut och följde med några till bastun utan stannade uppe och visade ålandsbilder för Anne.
Mikael, Anne, Juho med pinnen och Jaakko som blåser på grillen. Jag kan absolut ingenting om grillning (förutom att det är en dum idé att spruta tändvätska mot elden direkt från flaskan. Jag hällde upp i korken istället och lyckades därmed söla ner både mig och va två kvadratmeter gräs framför grillen, så jag tror att det där med direkt ur flaskan är mindre brandfarligt än korken) så jag lät killarna ta hand om det.
Tydligen hade även de lite problem för veden ville inte brinna alls utan slutade som kantdekoration på grillen.
Ett kilo kött, lite kycklingspett och sen våran lax som tog ett år att bli klar med. Vid det laget hade jag hunnit stoppa i mig en hel del annan mat så jag var egentligen ganska mätt när det väl var dags att äta fisken. Smakade prima dock och var lika god till lunch idag. Potatissalladen såg dock mer ut som puré. Jag fattar verkligen inte det här med potatisar i Finland. Hemma kokar jag dem i 20 minuter och kanske några till för att de inte blir riktigt klara. Här kokar man i 15 minuter och alla ramlar isär. Är det potatisen eller vattnet som är annorlunda?
Rykande varm lax med tomat, basilika och vitlök. Mumselimums!
Kvällen avslutades med halloncheesecaken som gick åt i ett huj. Hade tänkt bjuda på tryfflar också men de blev inte riktigt som jag tänkt mig. Vit choklad är förstås alltid gott men när man har lagt manken till och stuvat ner en massa blåbär i också så kan man inte bli annat än besviken när det inte smakar blåbär alls. Vilket får mig att undra vilka tillsatser de har i blåbärstryfflar man köper från affären. Blåbärsessens är nämligen bland det läskigaste jag vet eftersom det ser precis ut som vatten men smakar och luktar mer blåbär än om du skulle stoppa upp hela bihålesystemet med riktiga. Dessutom får det marsipan att klibba fast mycket bättre under fötterna, något som är livsfarligt när man sen ska cykla hem på en blöt cykel med blöta pedaler. Vatten + marsipangegg = superhalt. (Minnen från min tid som sommarjobbare i ett bageri.)
Färgen kan man dock inte klaga på. Kanske kan användas som dekoration till andra kakor. Tills jag kommer på något får smeten förvaras i frysen. I annat fall blir det väl vanliga tryffelkulor som vi rullar ihop när jag är tillbaka i Finland igen.
Jag hade farit runt som en lämmel hela dagen och gjort sallad, potatissallad, blåbärstryffel, kaka och städat lite här och där så jag var trött som en liten gris när kvällen väl kom. Var rätt glad faktiskt att folk begav sig hem vid niotiden redan för det känns så dumt att sitta och gäspa sina gäster rakt upp i ansiktet. Dessutom var det isande kallt ute så att få gå komma in i huset igen kändes som en befrielse. Tog dock inte steget fullt ut och följde med några till bastun utan stannade uppe och visade ålandsbilder för Anne.
Kvällen avslutades med halloncheesecaken som gick åt i ett huj. Hade tänkt bjuda på tryfflar också men de blev inte riktigt som jag tänkt mig. Vit choklad är förstås alltid gott men när man har lagt manken till och stuvat ner en massa blåbär i också så kan man inte bli annat än besviken när det inte smakar blåbär alls. Vilket får mig att undra vilka tillsatser de har i blåbärstryfflar man köper från affären. Blåbärsessens är nämligen bland det läskigaste jag vet eftersom det ser precis ut som vatten men smakar och luktar mer blåbär än om du skulle stoppa upp hela bihålesystemet med riktiga. Dessutom får det marsipan att klibba fast mycket bättre under fötterna, något som är livsfarligt när man sen ska cykla hem på en blöt cykel med blöta pedaler. Vatten + marsipangegg = superhalt. (Minnen från min tid som sommarjobbare i ett bageri.)
Oväsen
Jag fattar inte att en liten sketen ångvält kan föra så mycket oväsen. I två veckors tid har jag trott att det som låter som en jordbävning utanför fönstret (dessutom fr.o.m. kl 7 på morgonen när jag har minst 2 timmar kvar att sova) är minst 3 lastbilar, en lyftkran och ett hel oljefatsorkester som spelar på ostämda fat. Men näe, i morse när jag kikade ut insåg jag att det enda som fanns där var den där lilla ynka ångvälten. Förhoppningsvis är den inte kvar så länge för igår la de asfalt på ena sidan huset och idag hoppas jag att de blir klara med den andra. Typiskt att jag åker hem precis när det börjar bli lugnt och skönt.
Igår var på stan en sväng och träffade Hanna och Astrid. Vi drev mest runt planlöst på stan och kikade i affärer tills vi hamnade på Esplanaden där ett band spelade The Doors-sånger. Insåg att jag inte kände igen mer än en låt. Min allmänbildning sträcker sig inte riktigt in på musikområdet i lika stor utsträckning som hos andra i min ålder har jag märkt. Men men, Winnerbäck och belgisk folkmusik funkar bra för mig.
Idag har jag världens aktivitetsdag framför mig. Måste till affären och köpa mat och ingredienser till kvällens grillning (hoppas vädret håller i sig med sol som det är nu), baka en cheesecake, göra fransk potatissallad (mums!), städa lite och kanske börja packa ihop mina grejer så jag kan vara lite ledig i morgon och eventuellt åka in till stan och kolla på en ryamattsutställning (jag vet, skitnördigt). Men men, vi får se. Dags att ta tag i saker nu i alla fall!
Igår var på stan en sväng och träffade Hanna och Astrid. Vi drev mest runt planlöst på stan och kikade i affärer tills vi hamnade på Esplanaden där ett band spelade The Doors-sånger. Insåg att jag inte kände igen mer än en låt. Min allmänbildning sträcker sig inte riktigt in på musikområdet i lika stor utsträckning som hos andra i min ålder har jag märkt. Men men, Winnerbäck och belgisk folkmusik funkar bra för mig.
Idag har jag världens aktivitetsdag framför mig. Måste till affären och köpa mat och ingredienser till kvällens grillning (hoppas vädret håller i sig med sol som det är nu), baka en cheesecake, göra fransk potatissallad (mums!), städa lite och kanske börja packa ihop mina grejer så jag kan vara lite ledig i morgon och eventuellt åka in till stan och kolla på en ryamattsutställning (jag vet, skitnördigt). Men men, vi får se. Dags att ta tag i saker nu i alla fall!
Den tiden på året
Man märker att det är augusti och kräftsäsong när man ser detta i butiken:
Dessutom fanns det hela kräftor på burk - lite som kräftstjärtar i lag bara att det var hela kräftor med skal och allt - något som jag tror att jag aldrig sett i Sverige. Finns kanske där också, bara att jag inte lagt märkte till annat än de frysta eftersom det fullkomligt gödslas med såna kartonger överallt i varenda vrå av butikerna. Undrar förresten om det blir något kräftfiske för mig i år. Är nog lite sugen, trots myggen man måste vifta bort och marken som man står på som kanske helt plötsligt visar sig inte alls var mark, något som min kusin något chockartat fick uppleva en gång. Vatten är blött blev slutsatsen man kunde dra av den händelsen. Själv klev jag nästan rakt ut i ån en gång eftersom jag trodde att tjockt skum som hade samlats var en sten man kunde gå på. Av någon anledning tog jag dock aldrig klivet ut och nästa gång vi gick förbi insåg jag att det inte kunde vara en sten eftersom den i så fall på något mystiskt sätt hade flutit bort.
Kom precis hem från skogen där jag hittade 2 l blåbär och lite drygt en halv med hallon. Tror jag missade hallonsäsongen eller så hittade jag helt enkelt inga bra buskar. Ett snår jag hittade var dock fantastiskt, bara det att man var tvungen att krypa in i busken och vrida huvudet 180 grader för att leta hallon underifrån. Gjorde man så kändes det som att det fortfarande var säsong. Gjorde i och för sig inget att det inte fanns så många för jag hittade kanske 3-4 liter i frysen när jag kom hem. När i hela friden plockade vi dem? Aja, de är där och i tillräcklig mängd för att jag ska kunna baka en halloncheesecake till våran grillfest imorgon, så jag är nöjd. Insåg att blåbärsförrådet går att utöka markant också eftersom det finns minst en miljard blåbär/ar. (Haha när jag kollade upp lite ytenheter såsom ar så hittade jag "barn". Tydligen så är 1 barn = 10^−28 kvadratmeter. Ser man på. [Här hade det passat asbra med något dåligt skämt om att barn var mellan sisådär en ½ och 1½ meter men jag fick inte till det riktigt så jag överlåter till er att fylla i något skojigt.]) Dock tror jag att jag låter bären vara nu och satsar på de svenska skogarna från och med nästa vecka. Månda förmiddag när jag är ledig kanske är en bra dag att börja på.
Husdjur
En dag för några veckor sen satt det en ekorre i trädet precis utanför vårat fönster. Tilläggas bör kanske att vi bor på femte våningen så att man ser djur överhuvudtaget är något av en raritet. (Dock har vi sett både fasan, igelkott och hare här på gården så helt djurbefriat verkar det inte vara.)
Lek gärna med maten
Ibland när man vaknar på morgonen kan frukosten vara serverad så här:
Måndagslyx
Vi har pratat i säkert ett år om att vi ska göra plankstek sen jag fick plankor i present förra året men det har, som så mycket annat man pratar om, aldrig blivit av. I förrgår tog vi oss dock i kragen och köpte kött och oljade in plankorna så att vi igår skulle kunna njuta av egengjord plankstek sådär på måndagskvällen. Kanske lite som tröst för att Mikael måste gå till jobbet nu igen.
Det fanns recept på baksidan som vi följde men det blev lite väl generöst med potatismos så lite fick vi ge till värmeverket. Efter en kvart på plankan började det dessutom hända spännande saker med moset som började anta ny konsistens. Ingen öl att smaksätta med hade vi men det blev ganska bra ändå efter att ha tömt en halv burk grillkrydda i moset, men nästa gång blir det nog mammas recept (jag hjärta pulvermos = sant) och kanske t.o.m. spritsat om jag får för mig att köpa en sprits.
Köttet blev jättebra och jag är lite nöjd över att vi lyckades göra eget aromsmör. Tog en klutt smält smör, klippte över lite persilja och kryddade med det mesta som fanns i skåpet och sen blandade ihop allt till en gegga. Ställde in det i kylen för att det skulle stelna och sen var det bara att klicka på på köttet. Finnemang!
Jag lyckades fixa till alla (hoppas jag iaf, det är lite jobbigt att testa alla kombinationer på alla sidor) länkar på hemsidan igår men nu är det lite översättning kvar. Hoppas det inte tar alltför lång tid för jag blir närsynt i ett huj och nacken mår inte så bra framför datorn. Undrar lite hur det ska gå till hösten när jag måste börja läsa igen. Tror att jag måste besöka optikern igen. Köpte nya glasögon förra hösten men började se dåligt redan efter två månader. Börjar förresten bli lite nervös för hemresan. På ett sätt är det jätteskönt att få komma hem, men den här sommaren har också varit jättebra och vi har hunnit göra så mycket roliga saker. Dock inledde jag gårdagen med att vakna upp med nerverna på helspänn, lite som jag brukar när jag är stressad. Fick två mejl ifrån kurser som börjar nästa vecka och det är väl läge att börja kolla upp litteraturen och beställa den så jag har böckerna till kursstarten. Måste fylla på matförrådet hemma också och köpa anteckningsblock och försöka få in mina vanliga rutiner igen. En del att tänka på. Känns dock bra att inleda med en födelsedag så man kommer igång ordentligt med fikandet och det sociala livet. Borde, som så många år tidigare, komma igång med det tränande livet också. Känner mig rätt peppad nu så jag hoppas att det håller i sig. I annat fall lär det bli några rundor i skogen för att leta bär. Hoppas säsongen inte är över när jag kommer hem.
Köttet blev jättebra och jag är lite nöjd över att vi lyckades göra eget aromsmör. Tog en klutt smält smör, klippte över lite persilja och kryddade med det mesta som fanns i skåpet och sen blandade ihop allt till en gegga. Ställde in det i kylen för att det skulle stelna och sen var det bara att klicka på på köttet. Finnemang!
Jag lyckades fixa till alla (hoppas jag iaf, det är lite jobbigt att testa alla kombinationer på alla sidor) länkar på hemsidan igår men nu är det lite översättning kvar. Hoppas det inte tar alltför lång tid för jag blir närsynt i ett huj och nacken mår inte så bra framför datorn. Undrar lite hur det ska gå till hösten när jag måste börja läsa igen. Tror att jag måste besöka optikern igen. Köpte nya glasögon förra hösten men började se dåligt redan efter två månader. Börjar förresten bli lite nervös för hemresan. På ett sätt är det jätteskönt att få komma hem, men den här sommaren har också varit jättebra och vi har hunnit göra så mycket roliga saker. Dock inledde jag gårdagen med att vakna upp med nerverna på helspänn, lite som jag brukar när jag är stressad. Fick två mejl ifrån kurser som börjar nästa vecka och det är väl läge att börja kolla upp litteraturen och beställa den så jag har böckerna till kursstarten. Måste fylla på matförrådet hemma också och köpa anteckningsblock och försöka få in mina vanliga rutiner igen. En del att tänka på. Känns dock bra att inleda med en födelsedag så man kommer igång ordentligt med fikandet och det sociala livet. Borde, som så många år tidigare, komma igång med det tränande livet också. Känner mig rätt peppad nu så jag hoppas att det håller i sig. I annat fall lär det bli några rundor i skogen för att leta bär. Hoppas säsongen inte är över när jag kommer hem.
Slut på semestern
Eller slut och slut, jag har ju knappt haft annat än semester den här sommaren och inte behöver jag kravla mig upp före sju på morgonen som vissa andra som bor i den här lägenheten. Känns iaf lite som att semestern skulle vara slut nu när Mikael är tillbaka på jobbet och jag borde ta tag i lite saker till Mikaels pappas hemsida. Måste möblera om några länkadresser så man slipper få upp ett meddelande om att sidan inte kan laddas varenda gång man klickar på något. Måste säga att jag är lite imponerad att jag faktiskt vet hur man ska göra, jag som aldrig varit något underverk med datorer och heller inte velat vara det. Men konstiga saker händer när man läser programmeringskurser.
Vi har gjort sjuligt mycket de två senaste veckorna och det kommer ta minst lika lång tid att skriva om det i bloggen. Åker ju hem till Sverige på fredag så jag lär få skriva klart därifrån. Har varit lite dassbygge, lite ormar och varaner och lite bio plus en massa annat smått och gott. Men! Först blir det hemsida och sen blir det disk. Därefter kan jag börja skriva... om jag inte cyklar iväg till skogen och plockar hallon förstås. Med tanke på storleken på dem jag hittade i lördags så är det mer än läge att plocka rent buskagen nu. (Nej, nej, jag är inte beroende av att plocka bär. Vad får er att tro det?)
Idag börjar tydligen NolleP (Fuksit) hemma i Linköping. Varför i hela friden börjar de en vecka för tidigt? Jag ville ju vara där och titta på de nya nollorna. Jaja, de lär ju vara kvar i några år till så man kan titta på dem. Eller i ett år iaf för sen är jag klar.
Nåväl. Var har jag lagt usb-stickan nu igen..?
Vi har gjort sjuligt mycket de två senaste veckorna och det kommer ta minst lika lång tid att skriva om det i bloggen. Åker ju hem till Sverige på fredag så jag lär få skriva klart därifrån. Har varit lite dassbygge, lite ormar och varaner och lite bio plus en massa annat smått och gott. Men! Först blir det hemsida och sen blir det disk. Därefter kan jag börja skriva... om jag inte cyklar iväg till skogen och plockar hallon förstås. Med tanke på storleken på dem jag hittade i lördags så är det mer än läge att plocka rent buskagen nu. (Nej, nej, jag är inte beroende av att plocka bär. Vad får er att tro det?)
Idag börjar tydligen NolleP (Fuksit) hemma i Linköping. Varför i hela friden börjar de en vecka för tidigt? Jag ville ju vara där och titta på de nya nollorna. Jaja, de lär ju vara kvar i några år till så man kan titta på dem. Eller i ett år iaf för sen är jag klar.
Nåväl. Var har jag lagt usb-stickan nu igen..?
Det var som om man ätit ett Martin Timell-piller
Jaha, då har man snickrat ihop ett utedass då. Återkommer med mer info när jag kommit tillbaka till stan där internetuppkopplingen är (snabbare).
Slut på kursen
Jaha då var finskaprovet avklarat. Vi har en lektion till imorgon men det känns ändå som att kursen är slut nu. Provet gick nog bra, i alla fall så tror jag att jag borde ha klarat godkäntgränsen även om jag haft fel på allt jag var osäker på. Tack och lov var det väldigt tydligt också, jag som hade varit rädd att jag inte skulle förstå. Var inte alls lika många ord som under lektionerna som jag inte förstod och sen gick det ju alltid att ta lite genvägar i svaren om man inte kunde just det som efterfrågades.
För att hålla blodsockernivån på en hyffsat hög nivå satte jag i mig drygt en halv chokladkaka Fazer sininen. Tyckte att Finlands finskaste choklad passade till provet och sen gick det ju alltid att vända på förpackningen för att få lite inspiration av finskan på baksidan om det hade behövts. Min lärare skrattade gott åt den enorma storleken på förpackningen när hon delade ut provet. Långsam som få som jag är med att svara på finska fick jag inte ur mig mer än ett leende och kanske något "joo". Får ta och skärpa mig med det där.
Trodde jag skulle ställa mig upp och skrika "Käften för i ****, jag försöker skriva ett prov här!" flera gånger under provet för det var tre personer som konstant och högljutt skulle ha svar på frågor om saker de inte förstod. En frågade på ett ganska charmigt dumt sätt så det var mest roligt, men två andra frågade hela tiden frågor där läraren fick svara "Det kan jag inte svara på nu". Antar att de frågade om böjningsformer på ord eller liknande. Blev skitirriterad eftersom de frågade gång på gång, högljutt och med en smula aggressivt tonfall. Fattar man inte att samma typ av fråga får samma nekande svar av läraren nästa gång också? Jag som trodde att den mänskliga hjärnan var expert på generalisering.
På vägen hem gick Maria och jag runt lite på salutorget eftersom hon skulle köpa presenter till sina kompisar som fyllt år. Blev ett halsband med en spektrolit i och en osthyvel som såg ut som en älg. Osthyvlar finns tydligen inte i Ryssland. Underligt. Där skär man osten med kniv istället. Samma sak i Tyskland. Verkar som att den civiliserade världen när det gäller ost stannade i Norden.
Jag köpte lite papper också för att göra ett kort till Maria som fyller år på måndag. Hon hade tydligen aldrig ätit lingonsylt (puolukkahillo) förut så jag tänkte ge en burk sånt och ett recept på ugnspannkaka.
När jag cyklade längs västerleden var fasanen som jag såg igår där igen och spatserade längs vägkanten. Den här gången såg den mig garanterat men verkade inte bry sig. Jag borde haft kameran med mig. Får ta med den imorgon. Får kanske ta med lite burkar också så att jag kan plocka mer bär på vägen hem också. Hade fått tillbaka burken som Maria lånade idag så jag smet in i några tvåmetershöga hallonbuskar och lyckades skrapa ihop en halvliter hallon på försvarlig tid. De börjar bli riktigt stora nu. Halloncheesecake står på tur att bakas. Samt en omgång blåbärsmuffinsar till.
I köket står nu en hink med hemmagjord saftsil och droppar av sig från vinbären. Det ska bli gelé. Måste bara få tag i burkar och kolla upp något bra gelérecept. Vet att jag och mamma gjorde på syltsocker förra gången men på dansukkers hemsida står bara konstiga recept där man ska använda "gelésocker multi". Verkar knasigt och förpackningarna är lite små tycker jag. Har nämligen planer på att skövla ännu en buske så socker lär gå åt.
Ikväll ska vi till stan och äta på min favoritrestaurang Satkar. Om jag känner mig själv rätt blir det det gamla vanliga. Hoppas bara att de har tagit tillbaka det gamla receptet för sist var det tillagat lite annorlunda och inte lika gott. Nu ska jag dock göra kortet så att det blir klart tills imorrn. Fram med sax, papper och penna - här ska frossas i kreativitet!
För att hålla blodsockernivån på en hyffsat hög nivå satte jag i mig drygt en halv chokladkaka Fazer sininen. Tyckte att Finlands finskaste choklad passade till provet och sen gick det ju alltid att vända på förpackningen för att få lite inspiration av finskan på baksidan om det hade behövts. Min lärare skrattade gott åt den enorma storleken på förpackningen när hon delade ut provet. Långsam som få som jag är med att svara på finska fick jag inte ur mig mer än ett leende och kanske något "joo". Får ta och skärpa mig med det där.
Trodde jag skulle ställa mig upp och skrika "Käften för i ****, jag försöker skriva ett prov här!" flera gånger under provet för det var tre personer som konstant och högljutt skulle ha svar på frågor om saker de inte förstod. En frågade på ett ganska charmigt dumt sätt så det var mest roligt, men två andra frågade hela tiden frågor där läraren fick svara "Det kan jag inte svara på nu". Antar att de frågade om böjningsformer på ord eller liknande. Blev skitirriterad eftersom de frågade gång på gång, högljutt och med en smula aggressivt tonfall. Fattar man inte att samma typ av fråga får samma nekande svar av läraren nästa gång också? Jag som trodde att den mänskliga hjärnan var expert på generalisering.
På vägen hem gick Maria och jag runt lite på salutorget eftersom hon skulle köpa presenter till sina kompisar som fyllt år. Blev ett halsband med en spektrolit i och en osthyvel som såg ut som en älg. Osthyvlar finns tydligen inte i Ryssland. Underligt. Där skär man osten med kniv istället. Samma sak i Tyskland. Verkar som att den civiliserade världen när det gäller ost stannade i Norden.
Jag köpte lite papper också för att göra ett kort till Maria som fyller år på måndag. Hon hade tydligen aldrig ätit lingonsylt (puolukkahillo) förut så jag tänkte ge en burk sånt och ett recept på ugnspannkaka.
När jag cyklade längs västerleden var fasanen som jag såg igår där igen och spatserade längs vägkanten. Den här gången såg den mig garanterat men verkade inte bry sig. Jag borde haft kameran med mig. Får ta med den imorgon. Får kanske ta med lite burkar också så att jag kan plocka mer bär på vägen hem också. Hade fått tillbaka burken som Maria lånade idag så jag smet in i några tvåmetershöga hallonbuskar och lyckades skrapa ihop en halvliter hallon på försvarlig tid. De börjar bli riktigt stora nu. Halloncheesecake står på tur att bakas. Samt en omgång blåbärsmuffinsar till.
I köket står nu en hink med hemmagjord saftsil och droppar av sig från vinbären. Det ska bli gelé. Måste bara få tag i burkar och kolla upp något bra gelérecept. Vet att jag och mamma gjorde på syltsocker förra gången men på dansukkers hemsida står bara konstiga recept där man ska använda "gelésocker multi". Verkar knasigt och förpackningarna är lite små tycker jag. Har nämligen planer på att skövla ännu en buske så socker lär gå åt.
Ikväll ska vi till stan och äta på min favoritrestaurang Satkar. Om jag känner mig själv rätt blir det det gamla vanliga. Hoppas bara att de har tagit tillbaka det gamla receptet för sist var det tillagat lite annorlunda och inte lika gott. Nu ska jag dock göra kortet så att det blir klart tills imorrn. Fram med sax, papper och penna - här ska frossas i kreativitet!
Intensivt pluggande
Jag är sjukt sugen på att baka blåbärsmuffins nu igen samt att gå ut och plocka hallon eftersom de börjar bli riktigt stora (bråttom hem som jag inte alls tycktes ha idag hann jag givetvis spana in beståndet lite på vägen. Jag hann även med att titta på en fasan/fasaani som stod och gnagde på något vid vägkanten bara en meter från mig). Nu är det dock skärpning som gäller! Måste lära mig passivum, diverse meningskonstruktioner med olika objekttyper samt artig imperativ. Borde som vanligt ha börjat för flera timmar - eller snarare dagar - sen, men som vanligt har jag varit lat.
Nåväl, njut av er kväll i frihet, själv stänger jag in mig i ett hörn med finskaböckerna och ordboken och kommer inte ut igen förrän allt sitter som en smäck. Eller tills jag behöver ta en paus med ett sudoku.
På nyheterna idag
På nyheterna just nu pratas det om det stora måsproblemet i Helsingfors. Glasskioskpersonal och turister intervjuas om hur måsarna anfallit och bajsat på folk. "They made the kakka on them."
Ja jädrar vad det har hänt saker i världen idag!
(Jag har för övrigt insett att jag kommer köra hårt på finskaprovet i övermorrn. Tur att det finns omprov.)
Ja jädrar vad det har hänt saker i världen idag!
(Jag har för övrigt insett att jag kommer köra hårt på finskaprovet i övermorrn. Tur att det finns omprov.)
Just nu...
Tallinn
För några lördagar sedan begav sig jag, Mikael och hans föräldrar tidigt på morgonen iväg till hamnen för att ta båten till Tallinn. Vi var sjukt nöjda med att ha hämtat ut biljetterna dagen innan så vi slapp stå i kö som en hel del andra människor fick göra. Vi lyckades få en plats hyffsat långt fram i kön och var därmed säkra på att hinna in och ta några bra platser. Den aura av nöjdhet som omgav oss måste har varit väldigt rolig att peta hål på av biljettkontrollanten som sa "Ni måste checka in först", gav tillbaka biljetterna och sen bytte uppmärksamheten till dem som stod bakom oss.
"J****vl* skitsystem! Varför ska man hämta ut biljetterna innan om man ändå måste köa igen för att checka in?" tänkte nog en och annan av oss, men det gick inte att göra något åt det. Bara att ställa sig i kön till biljettkassan (som alla andra) och få sina riktiga biljetter.
Vi lyckades till slut få några platser på övre däck, bredvid en dansk. I alla fall tror vi att han var det p.g.a. hans t-shirt. En avsevärt stor del av väntetiden på väg tillbaka senare på kvällen ägnades åt att diskutera huruvida det hade stått "DK" eller "OK" på hans tröja och huruvida han var ryss eller inte. Jag utlyste "DK" och "dansk" till segrare när vi såg honom igen och såg att det stod "Köbenhavn" på tröjan, om än lite inspirerat av det ryska alfabetet.
Eftersom jag är en social människa som tycker om att vårda mina relationer ägnade jag 95% av båtfärden med att sova. Resterande 5% ägnade jag åt att titta lite på kartan över Gamla stan och se vad man kunde göra där. Under tiden jag sov dreglade jag dessutom ner halva kinden vilket bara gjorde ännu bättre intryck på mina medpassagerare.
Biomassage för män med anonym, praktisk hjälp för dem med potensproblem var en av de saker man kunde uppleva där. Kände dock inte att jag hörde till målgruppen så det blev inget besök.
Terminalen dit vi kom sen var nog bland det sjukaste jag har sett. Stället såg ut att vara inspirerat av något mayatempel i Mexiko, fast i sovjetstil och inte ett dugg handikappanpassat. Det tog lång tid innan vi fattade hur bilarna tog sig dit efterom vi klättrade över allt. Men fin utsikt var det.
Jag blev helt till mig när jag såg gångbanesymbolerna och det var en kvinna som var ute och gick med sitt barn. I Sverige är det vara män överallt.
S:t Olaikyrkan var det första som skymtade av Gamla stan. Tyvärr har min reserach inför och efter resan varit sjukt dålig så jag vet faktiskt inte vad den runda borgen framför är för något. Tyckte dock det var spännande att få en liten inblick i det estniska språket. Finskan och estniskan är ganska nära släkt med varandra men de förstår knappt varandra när de pratar. När man kan svenska och har läst både tyska och lite finska så är det dock ganska lätt att förstå skriven estniska, iaf i köpesituationer. Estniskan och finskan innehåller, precis som svenskan och norskan, en hel del "falska vänner". T.ex. så heter mjölk "maito" på finska men "piimä" på estniska. "Piimä" på finska är dock kärnmjölk (typ som vattnig fil) och jag lovar att det inte är kul att blanda ihop dessa. Lite fler ord som jag la märke till är att "linna" på finska betyder "slott/borg" (i vissa fall även "fängelse") medan det på estniska betyder "stad". Själva namnet "Tallinn" är en sammandragning av "Taani linn" eller "Taanu linna" som betyder ”danskborgen” eller ”den danska staden”.
Det fanns otroligt många fler germanska låneord i estniskan än i finskan, förmodligen tack vare/p.g.a. Hansan och handeln mellan de olika länderna kring Östersjön. Något som jag var imponerad över var esternas otroliga språkkunskap. Jag vet inte hur djup den var men ta mig tusan varenda en kunde klämma ur sig båda finska, engelska och tyska utan problem om det kom en kund därifrån. Vem i Sverige skulle nurförtiden klara sig lika bra på tyska? En sak som slog mig var att när man är i Helsingfors så gnäller många över att svenskar och ryssar kommer hit och förväntar sig att de ska kunna kommunicera på sitt eget språk, men när vi var i Tallinn så gjorde finnarna precis samma sak men då var det helt plötsligt helt ok. Jag tycker det är spännande att se hur man lyckas lära sig andra språk bara genom handel med människor och att det finns andra vägar att ta än engelskan när ena parten inte kan det så bra eller inte alls.
"Restoran" som heter samma som på ryska (fast det stavas spännande nog pectopah), heter "ravintola" (näringsplats) på finska.
Mitt huvudmål med resan blev, upptäckte jag efter ett tag, att smita in i så många mysiga hantverksbutiker som det bara gick. Många fanns det men tyvärr var det också många som sålde exakt samma saker. Några riktiga pärlor hittade vi dock.
Att vi skulle få se många av dessa dräkter på riktigt några timmar senare var vi fortfarande helt ovetandes om.
"J****vl* skitsystem! Varför ska man hämta ut biljetterna innan om man ändå måste köa igen för att checka in?" tänkte nog en och annan av oss, men det gick inte att göra något åt det. Bara att ställa sig i kön till biljettkassan (som alla andra) och få sina riktiga biljetter.
Eftersom jag är en social människa som tycker om att vårda mina relationer ägnade jag 95% av båtfärden med att sova. Resterande 5% ägnade jag åt att titta lite på kartan över Gamla stan och se vad man kunde göra där. Under tiden jag sov dreglade jag dessutom ner halva kinden vilket bara gjorde ännu bättre intryck på mina medpassagerare.
Terminalen dit vi kom sen var nog bland det sjukaste jag har sett. Stället såg ut att vara inspirerat av något mayatempel i Mexiko, fast i sovjetstil och inte ett dugg handikappanpassat. Det tog lång tid innan vi fattade hur bilarna tog sig dit efterom vi klättrade över allt. Men fin utsikt var det.
Kaffe- och tebod. Det är ju klockrent.
Mitt huvudmål med resan blev, upptäckte jag efter ett tag, att smita in i så många mysiga hantverksbutiker som det bara gick. Många fanns det men tyvärr var det också många som sålde exakt samma saker. Några riktiga pärlor hittade vi dock.
Mössor.
Vantar med broderi. Varför, o varför köpte jag inte de här?
Esterna är kända för sina linnehantverk...
...och även dem av ylle. Blev dock varken linneduk eller ylletröja eftersom jag tyckt att det var för dyrt med 5 euro (eller minimum drygt 10%) för att växla pengar på båtterminalen och hade tänkt göra det när vi var framme istället. Lyckades dock aldrig hitta ett växlingskontor i närheten av butiken där jag ville köpa något så i slutändan blev det så att jag aldrig lyckades växla några pengar. Jag kom på först när vi var tillbaka i Helsingfors att jag hade haft kontokortet med mig, men det var ju lite sent då. Och kanske lika bra det med tanke på hur mycket som sen gick åt inför ålandsresan.
Helt plötsligt började det dyka upp människor i folkdräkt lite varstans. Först trodde vi att det var en turistgrej men när sen var och varannan person vi mötte hade folkdräkt på sig förstod vi att något annat var i görningen. Det visade sig sen att det var sångfestival just den dagen/helgen det var folk både på besök från hela Estland och även från länderna därikring.
Just när vi höll på att turista som bäst dyker Finska arméns musikkår (eller motsvarande) upp på torget och börjar marschera och spela. Jag tog en ascool video där några jonglerade med sina gevär men tyvärr missade jag den lilla detaljen att om man vrider kameran 90 grader så får man sen vrida huvudet 90 grader när man tittar på videon.
Det roligaste var i alla fall att innan de började spela så var det ett himla petande och dirigerande med var exakt folkmassan fick stå och när de sen stegade fram i rask och bestämd takt så stod vi ändå för nära och hela publiken backade undan fort som bara den för att inte bli översprungna av soldaterna. Killen med fanan hade stort besvär med att sluta le och ta på sig den seriösa "jag har ett viktigt uppdrag"-minen igen.
Gatorna hette spännande saker som "Lühike jalg". Har inte den blekaste om vad det kan betyda.
Ett galleri fullt med underliga saker i lera. Vissa av dem inte direkt något som jag själv skulle pryda mitt hem med.
Fast jag hittade en mössa att för en kort stund pryda mitt huvud med. Vildvuxen basker med svarta blommor på.
Vi stannade och fikade efter att ha letat igenom vad som kändes som halva staden efter ett bra café. Det var sjukt billigt om man jämför med Finland och Sverige. Jag tog en baklese gjord av någon mjölkprodukt (ni anar inte hur många olika saker man kan få fram av mjölk) och tranbär och en pirog. Mums!
Gamla stan fullkomligt kryllade av spännande byggnader som jag inte var sen med att fota ur alla möjliga och omöjliga vinklar.
Alexander Nevskijkatedralen skymtade fram på toppen av en kulle. Döpt efter en man som spöade svenskarna vid slaget vid Neva år 1240. Väldigt känt helgon i Ryssland.
S:t Nikolauskyrkan (”Niguliste kirik” på estniska). Här inne finns en väldigt berömd målning kallad ”Dödens dans” från 1400-talet. Vi gick dock förbi utan att titta in så den såg vi aldrig.
Domkyrkan som vi passerade helt utan att veta att det var den. Det här måste ha varit min sämsta resa ur kultursynpunkt någonsin eftersom jag har fått kolla upp vad alla byggnader var i efterhand. Känner verkligen att det krävs en resa till dit för att jag ska få upprättelse. Då ska jag dessutom gå in i byggnaderna.
Vi hittade till slut utsiktsplatsen som vi hade letat efter där man kunde blicka ut över Gamla stans tak.
Någonstans här insåg jag att det fanns fantatiskt spännande ytterdörrar överallt där man gick och det slutade med att jag hade över 30 foton på sådana. Här kommer ett urval (klicka på bilderna för att se större versioner).
”Who invented mammoth?” Tjaa, det kan man ju fråga sig. Här hade precis Mikaels pappa hittat något underligt bakverk som såg ut som en frasig, tjock kam med pärlsocker på, men som var hård som sten och som alla tyckte smakade lite underligt. Jag vet faktiskt inte vart resterna tog vägen för det var ingen som var riktigt ivrig att äta upp dem. Kanske blev en mås eller kaja lycklig den dagen.
Där kom en man bärandes på en flagga. (Är det bara jag som ser konstigt eller ser skylten till vänster inte lite hemmagjord ut?)
Dags för lunch. Grillad lax och vitlökspotatis. Någon hade stoppat keso (raejuusto) i gurkan också. Smakade bra.
Nästan en hel gata precis vid gamla stadsmuren var fylld med blomsterstånd. En bukett kostade kanske motsvarande 60-70 kr. Rena vrakpriserna.
På väg mot den modernare delen av staden och köpcentret ”Viro” hittade vi äntligen paraden med alla dessa folkdräktsmänniskor. De gick i grupper med skylt längst fram som talade om varifrån de kom och så tjoade där de drog fram. Publiken tjoade tillbaka och det var allmänt trevlig stämning. Vi fördrev kanske en timme i köpcentrat innan vi begav oss ut på gatorna igen och tittade lite mer på folkdräkterna. Blev en hel del olika sorter så här kommer ännu ett urval.
En sista fika hann vi med igen innan båten gick. Eller det var snarare så att vi gick och fikade för att ha något att göra medan vi väntade på att båten skulle gå. Hade inte skadat att ta en tidigare båt ur kalorisynpunkt. (Dock ur njutningssynpunkt.)
Fina tårtor hade man kunnat få där (även om jag varit tveksam till att smaka då humlan var signerad 2008), men det blev bakelser och piroger igen. Kände att månadens fikakvot hade överskridits med råge bara den dagen.
Båtresan hem spenderade vi med nagelbitarspännande patienslösning på mobilen medan Mikaels pappa beställde in en laxsmörgås som på bilden såg ut att vara minst en meter i diameter, men i verkligheten visade sig vara knappt en tiondel av det och laxen fick man nästan ha förstoringsglas för att se. Trots det behagade de ta 7 euro för en sån och en lättöl. Spännande hur mycket man kan förvränga bilder genom att använda kaffekoppsfat istället för vanliga stora.
Inköpen för dagen resulterade slutligen i ett paket sjukligt goda och beroendeframkallande cashewnötspraliner och en stor kaka vit choklad med blåbär i. Den blev inte långvarig men pralinerna överlevde ända fram till förra veckan (men då åts samtliga nästan på en gång). Om någon ska till Estland inom en snar framtid så kan ni väl köpa sådär en 10-15 paket av vardera till mig? Jag fyller år snart *hint hint*
Helt plötsligt började det dyka upp människor i folkdräkt lite varstans. Först trodde vi att det var en turistgrej men när sen var och varannan person vi mötte hade folkdräkt på sig förstod vi att något annat var i görningen. Det visade sig sen att det var sångfestival just den dagen/helgen det var folk både på besök från hela Estland och även från länderna därikring.
På Rådhustorget.
Det roligaste var i alla fall att innan de började spela så var det ett himla petande och dirigerande med var exakt folkmassan fick stå och när de sen stegade fram i rask och bestämd takt så stod vi ändå för nära och hela publiken backade undan fort som bara den för att inte bli översprungna av soldaterna. Killen med fanan hade stort besvär med att sluta le och ta på sig den seriösa "jag har ett viktigt uppdrag"-minen igen.
Gamla stan fullkomligt kryllade av spännande byggnader som jag inte var sen med att fota ur alla möjliga och omöjliga vinklar.
Ett fasligt grannt hus mitt på gatan.
Den Helige Andes kyrka (Tallinna Püha Vaimu kirik).
En grupp körflickor hade också hittat dit.
Någonstans här insåg jag att det fanns fantatiskt spännande ytterdörrar överallt där man gick och det slutade med att jag hade över 30 foton på sådana. Här kommer ett urval (klicka på bilderna för att se större versioner).
På väg mot den modernare delen av staden och köpcentret ”Viro” hittade vi äntligen paraden med alla dessa folkdräktsmänniskor. De gick i grupper med skylt längst fram som talade om varifrån de kom och så tjoade där de drog fram. Publiken tjoade tillbaka och det var allmänt trevlig stämning. Vi fördrev kanske en timme i köpcentrat innan vi begav oss ut på gatorna igen och tittade lite mer på folkdräkterna. Blev en hel del olika sorter så här kommer ännu ett urval.
En sista fika hann vi med igen innan båten gick. Eller det var snarare så att vi gick och fikade för att ha något att göra medan vi väntade på att båten skulle gå. Hade inte skadat att ta en tidigare båt ur kalorisynpunkt. (Dock ur njutningssynpunkt.)
