Midsommarhelgen i stugan
Lördagen och söndagen tillbringade vi i Mikaels familjs stuga i skärgården kring Lovisa. Vädret när vi kom var kallt och mulet men sen på söndagsmorgonen tog solen i och sken så man nästan trodde den skulle spricka.
Lite första-hjälpen-korv mot hungern innan det var dags att lägga laxen på grillen. Nygrillad lax och färskpotatis är inte fy skam det. Till efterrätt blev det jordgubb- och marängtårta, en av mina favoriter. Denna gång med lite extra fyllning i form av bananskivor och rabarbersylt.
Mitt i maten kom grannen från stugan bredvid in med en hink. Han hade med sig en 3-kilosgädda som vi skulle få. Tydligen hade han och hans svärfar (eller ev. svåger) och Mikaels pappa firat midsommar tillsammans kvällen innan och då hade en gädda lovats bort, så då var det ju bara att hoppa i båten på eftermiddagen och fiska upp en hade han tyckt. Sagt och gjort, gäddan låg där i hinken. Några häpna utrop hördes, några fraser utbyttes, grannen tog med sig hink och gädda men kom efter några minuter kvar med gäddfiléer på ett fat. det syntes att det var ett proffs som hade filéat.
Mitt i maten kom grannen från stugan bredvid in med en hink. Han hade med sig en 3-kilosgädda som vi skulle få. Tydligen hade han och hans svärfar (eller ev. svåger) och Mikaels pappa firat midsommar tillsammans kvällen innan och då hade en gädda lovats bort, så då var det ju bara att hoppa i båten på eftermiddagen och fiska upp en hade han tyckt. Sagt och gjort, gäddan låg där i hinken. Några häpna utrop hördes, några fraser utbyttes, grannen tog med sig hink och gädda men kom efter några minuter kvar med gäddfiléer på ett fat. det syntes att det var ett proffs som hade filéat.
På söndagen när solen hade vaknat ur sin dvala åt vi frukost ute på granithällen. När Likbleka Larsson gjorde entré reflekterades så mycket ljus från hennes hud att folk inom en radie av 10 mil undrade om det var en supernova som exploderat.
Det var bara att sätta sig i solen och steka. Inte för att jag gjorde det med flit, det var mer så att jag hamnade där ett tag eftersom jag höll på med mitt broderi och det inte blev klart i första taget (eller ens alls den dagen). Resultatet blev att jag istället blev grisskär i ansiktet med inslag av vita ringar runt ögonen där mina glasögon hade suttit. Mikaels kommentar på det hela var att jag numera "såg frisk ut", vilket jag inte riktigt visste om jag skulle ta som en komplimang eller förolämpning. Likblek är ju mitt standardutseende sen ca 10 år tillbaka.
A big happy tandborst-family. Jag kände på något sätt att det var skönt att jag tog med en egen och då inte bara för att jag ändå aldrig skulle känna igen min tandborste från förra sommaren.
Bland det sista vi gjorde innan vi åkte tillbaka till Espoo var att plantera de tre kvarvarande solrosorna efter vårens sådd. Jag hade lyckats skänka bort resten till höger och vänster och Mikaels hade alla lyckats dö i någon underlig sjukdom som klädde vårt stora fönster i form av gula, klibbiga prickar tills han tvättade det häromdagen.
Ska bli spännande att se om de tar sig och i så fall vilken färg det blir på dem. Vi hade köpt en blandpåse med gula, röda och fluffiga blommor och man visste inte riktigt vilket frö som gav vilken blomma när man sådde, än mindre vilken blomma det skulle bli när fröet hade försvunnit ner i jorden efter "kläckningen".
Bland det sista vi gjorde innan vi åkte tillbaka till Espoo var att plantera de tre kvarvarande solrosorna efter vårens sådd. Jag hade lyckats skänka bort resten till höger och vänster och Mikaels hade alla lyckats dö i någon underlig sjukdom som klädde vårt stora fönster i form av gula, klibbiga prickar tills han tvättade det häromdagen.
Kommentarer
Trackback
