johannalainen

Förra söndagen var det fint väder igen så vi tog cyklarna och for till olympiastadion för att bada. Vi var långt ifrån de enda som hade tänkt den tanken, men det var ändå inte överfullt som tur var. Jag hade jobbat ganska många dar på att bli lite solbränd men inte mycket hade hänt trots att jag försökt till och med utan solkräm. Solkräm blev det dock där här dagen vilket resulterade i att jag inte blev det minsta brun. Kanske lite grå. Det blev lite av en grej det här med att lyckas bli brun den här sommaren efter att jag insåg att jag gått runt och sett ut som ett lik i flera år. Vi får se hur det går.

Vi hade bestämt med Hannu att han också skulle komma med och bada, men han är inte direkt känd för att komma i tid så vi hann med att både byta om, ligga och slöa en stund, simma 200 meter och slöa ännu lite mer innan han kom. Han och Mikael fick för sig att de skulle hoppa från tio meter när de öppnade hopptornet. Jag fick för mig att jag skulle stå på marken och titta på. Vissa stylade orentligt när de hoppade, en man på över 50 år ställde sig på händer först innan han gjorde en baklängesvolt ner i bassängen och en annan gång dök han utan att hålla upp händerna - båda från tio meters höjd. Det snyggaste var dock sista hoppet där fyra killar hoppade över, under och vid sidan av varandra samtidigt så att det nästan såg ut som ett fyrverkeri. Applåder från alla som tittade på.

Efteråt gick vi till Chico's där jag beställde samma som jag alltid äter där, quesadillias med kycklingfyllning. Brukar vara hur gott som helst men den här gången var det inte tillagat på samma sätt och menyn var ändrad så jag undrar om det är dags att hitta en ny favorit. Vi gick och tog en glass efter maten (jag vågade testa en ny sort faktiskt) och tittade på en man som verkligen inte kunde fickparkera. Först backade han in i luckan med en vinkel på typ 90 grader vilket bara fick som effekt att bakdelen stod på trottoaren och framdelen på vägen. Sen fick han iaf till sätt vinkel men då ställde han sig så nära bilen bakom att det knappt gick att gå mellan dem. Trångt kan det förstås bli ibland men det känns ju lite dumt att ställa sig så nära bakomvarande bli när det är drygt två meter till bilen framför. Det bästa var att han gick ut och kollade hur nära han stod bilen bakom men missade helt det gigantiska avståndet åt andra hållet. Jag tror stenhårt på att han inte kunde flytta bilen eftersom han hade med sig en tjej och inte kunde erkänna för henne att han var kass på att parkera. Synd för honom att det var just det han gjorde.

Kvällen avslutades med att vi sprang runt på Stockmanns matavdelning här hemma i Tapiola och tittade på alla underliga marmelader, svampar och sockerbitar de hade där. Jag skulle kunna ägna ett helt blogginlägg bara åt maten som finns där men det skulle nog vara lite svårt att förklara för personalen varför jag springer omkring och fotar deras mat. Fast bilder har ju tagits i smyg förr...