Tallinn
För några lördagar sedan begav sig jag, Mikael och hans föräldrar tidigt på morgonen iväg till hamnen för att ta båten till Tallinn. Vi var sjukt nöjda med att ha hämtat ut biljetterna dagen innan så vi slapp stå i kö som en hel del andra människor fick göra. Vi lyckades få en plats hyffsat långt fram i kön och var därmed säkra på att hinna in och ta några bra platser. Den aura av nöjdhet som omgav oss måste har varit väldigt rolig att peta hål på av biljettkontrollanten som sa "Ni måste checka in först", gav tillbaka biljetterna och sen bytte uppmärksamheten till dem som stod bakom oss.
"J****vl* skitsystem! Varför ska man hämta ut biljetterna innan om man ändå måste köa igen för att checka in?" tänkte nog en och annan av oss, men det gick inte att göra något åt det. Bara att ställa sig i kön till biljettkassan (som alla andra) och få sina riktiga biljetter.
Vi lyckades till slut få några platser på övre däck, bredvid en dansk. I alla fall tror vi att han var det p.g.a. hans t-shirt. En avsevärt stor del av väntetiden på väg tillbaka senare på kvällen ägnades åt att diskutera huruvida det hade stått "DK" eller "OK" på hans tröja och huruvida han var ryss eller inte. Jag utlyste "DK" och "dansk" till segrare när vi såg honom igen och såg att det stod "Köbenhavn" på tröjan, om än lite inspirerat av det ryska alfabetet.
Eftersom jag är en social människa som tycker om att vårda mina relationer ägnade jag 95% av båtfärden med att sova. Resterande 5% ägnade jag åt att titta lite på kartan över Gamla stan och se vad man kunde göra där. Under tiden jag sov dreglade jag dessutom ner halva kinden vilket bara gjorde ännu bättre intryck på mina medpassagerare.
Biomassage för män med anonym, praktisk hjälp för dem med potensproblem var en av de saker man kunde uppleva där. Kände dock inte att jag hörde till målgruppen så det blev inget besök.
Terminalen dit vi kom sen var nog bland det sjukaste jag har sett. Stället såg ut att vara inspirerat av något mayatempel i Mexiko, fast i sovjetstil och inte ett dugg handikappanpassat. Det tog lång tid innan vi fattade hur bilarna tog sig dit efterom vi klättrade över allt. Men fin utsikt var det.
Jag blev helt till mig när jag såg gångbanesymbolerna och det var en kvinna som var ute och gick med sitt barn. I Sverige är det vara män överallt.
S:t Olaikyrkan var det första som skymtade av Gamla stan. Tyvärr har min reserach inför och efter resan varit sjukt dålig så jag vet faktiskt inte vad den runda borgen framför är för något. Tyckte dock det var spännande att få en liten inblick i det estniska språket. Finskan och estniskan är ganska nära släkt med varandra men de förstår knappt varandra när de pratar. När man kan svenska och har läst både tyska och lite finska så är det dock ganska lätt att förstå skriven estniska, iaf i köpesituationer. Estniskan och finskan innehåller, precis som svenskan och norskan, en hel del "falska vänner". T.ex. så heter mjölk "maito" på finska men "piimä" på estniska. "Piimä" på finska är dock kärnmjölk (typ som vattnig fil) och jag lovar att det inte är kul att blanda ihop dessa. Lite fler ord som jag la märke till är att "linna" på finska betyder "slott/borg" (i vissa fall även "fängelse") medan det på estniska betyder "stad". Själva namnet "Tallinn" är en sammandragning av "Taani linn" eller "Taanu linna" som betyder ”danskborgen” eller ”den danska staden”.
Det fanns otroligt många fler germanska låneord i estniskan än i finskan, förmodligen tack vare/p.g.a. Hansan och handeln mellan de olika länderna kring Östersjön. Något som jag var imponerad över var esternas otroliga språkkunskap. Jag vet inte hur djup den var men ta mig tusan varenda en kunde klämma ur sig båda finska, engelska och tyska utan problem om det kom en kund därifrån. Vem i Sverige skulle nurförtiden klara sig lika bra på tyska? En sak som slog mig var att när man är i Helsingfors så gnäller många över att svenskar och ryssar kommer hit och förväntar sig att de ska kunna kommunicera på sitt eget språk, men när vi var i Tallinn så gjorde finnarna precis samma sak men då var det helt plötsligt helt ok. Jag tycker det är spännande att se hur man lyckas lära sig andra språk bara genom handel med människor och att det finns andra vägar att ta än engelskan när ena parten inte kan det så bra eller inte alls.
"Restoran" som heter samma som på ryska (fast det stavas spännande nog pectopah), heter "ravintola" (näringsplats) på finska.
Mitt huvudmål med resan blev, upptäckte jag efter ett tag, att smita in i så många mysiga hantverksbutiker som det bara gick. Många fanns det men tyvärr var det också många som sålde exakt samma saker. Några riktiga pärlor hittade vi dock.
Att vi skulle få se många av dessa dräkter på riktigt några timmar senare var vi fortfarande helt ovetandes om.
"J****vl* skitsystem! Varför ska man hämta ut biljetterna innan om man ändå måste köa igen för att checka in?" tänkte nog en och annan av oss, men det gick inte att göra något åt det. Bara att ställa sig i kön till biljettkassan (som alla andra) och få sina riktiga biljetter.
Eftersom jag är en social människa som tycker om att vårda mina relationer ägnade jag 95% av båtfärden med att sova. Resterande 5% ägnade jag åt att titta lite på kartan över Gamla stan och se vad man kunde göra där. Under tiden jag sov dreglade jag dessutom ner halva kinden vilket bara gjorde ännu bättre intryck på mina medpassagerare.
Terminalen dit vi kom sen var nog bland det sjukaste jag har sett. Stället såg ut att vara inspirerat av något mayatempel i Mexiko, fast i sovjetstil och inte ett dugg handikappanpassat. Det tog lång tid innan vi fattade hur bilarna tog sig dit efterom vi klättrade över allt. Men fin utsikt var det.
Kaffe- och tebod. Det är ju klockrent.
Mitt huvudmål med resan blev, upptäckte jag efter ett tag, att smita in i så många mysiga hantverksbutiker som det bara gick. Många fanns det men tyvärr var det också många som sålde exakt samma saker. Några riktiga pärlor hittade vi dock.
Mössor.
Vantar med broderi. Varför, o varför köpte jag inte de här?
Esterna är kända för sina linnehantverk...
...och även dem av ylle. Blev dock varken linneduk eller ylletröja eftersom jag tyckt att det var för dyrt med 5 euro (eller minimum drygt 10%) för att växla pengar på båtterminalen och hade tänkt göra det när vi var framme istället. Lyckades dock aldrig hitta ett växlingskontor i närheten av butiken där jag ville köpa något så i slutändan blev det så att jag aldrig lyckades växla några pengar. Jag kom på först när vi var tillbaka i Helsingfors att jag hade haft kontokortet med mig, men det var ju lite sent då. Och kanske lika bra det med tanke på hur mycket som sen gick åt inför ålandsresan.
Helt plötsligt började det dyka upp människor i folkdräkt lite varstans. Först trodde vi att det var en turistgrej men när sen var och varannan person vi mötte hade folkdräkt på sig förstod vi att något annat var i görningen. Det visade sig sen att det var sångfestival just den dagen/helgen det var folk både på besök från hela Estland och även från länderna därikring.
Just när vi höll på att turista som bäst dyker Finska arméns musikkår (eller motsvarande) upp på torget och börjar marschera och spela. Jag tog en ascool video där några jonglerade med sina gevär men tyvärr missade jag den lilla detaljen att om man vrider kameran 90 grader så får man sen vrida huvudet 90 grader när man tittar på videon.
Det roligaste var i alla fall att innan de började spela så var det ett himla petande och dirigerande med var exakt folkmassan fick stå och när de sen stegade fram i rask och bestämd takt så stod vi ändå för nära och hela publiken backade undan fort som bara den för att inte bli översprungna av soldaterna. Killen med fanan hade stort besvär med att sluta le och ta på sig den seriösa "jag har ett viktigt uppdrag"-minen igen.
Gatorna hette spännande saker som "Lühike jalg". Har inte den blekaste om vad det kan betyda.
Ett galleri fullt med underliga saker i lera. Vissa av dem inte direkt något som jag själv skulle pryda mitt hem med.
Fast jag hittade en mössa att för en kort stund pryda mitt huvud med. Vildvuxen basker med svarta blommor på.
Vi stannade och fikade efter att ha letat igenom vad som kändes som halva staden efter ett bra café. Det var sjukt billigt om man jämför med Finland och Sverige. Jag tog en baklese gjord av någon mjölkprodukt (ni anar inte hur många olika saker man kan få fram av mjölk) och tranbär och en pirog. Mums!
Gamla stan fullkomligt kryllade av spännande byggnader som jag inte var sen med att fota ur alla möjliga och omöjliga vinklar.
Alexander Nevskijkatedralen skymtade fram på toppen av en kulle. Döpt efter en man som spöade svenskarna vid slaget vid Neva år 1240. Väldigt känt helgon i Ryssland.
S:t Nikolauskyrkan (”Niguliste kirik” på estniska). Här inne finns en väldigt berömd målning kallad ”Dödens dans” från 1400-talet. Vi gick dock förbi utan att titta in så den såg vi aldrig.
Domkyrkan som vi passerade helt utan att veta att det var den. Det här måste ha varit min sämsta resa ur kultursynpunkt någonsin eftersom jag har fått kolla upp vad alla byggnader var i efterhand. Känner verkligen att det krävs en resa till dit för att jag ska få upprättelse. Då ska jag dessutom gå in i byggnaderna.
Vi hittade till slut utsiktsplatsen som vi hade letat efter där man kunde blicka ut över Gamla stans tak.
Någonstans här insåg jag att det fanns fantatiskt spännande ytterdörrar överallt där man gick och det slutade med att jag hade över 30 foton på sådana. Här kommer ett urval (klicka på bilderna för att se större versioner).
”Who invented mammoth?” Tjaa, det kan man ju fråga sig. Här hade precis Mikaels pappa hittat något underligt bakverk som såg ut som en frasig, tjock kam med pärlsocker på, men som var hård som sten och som alla tyckte smakade lite underligt. Jag vet faktiskt inte vart resterna tog vägen för det var ingen som var riktigt ivrig att äta upp dem. Kanske blev en mås eller kaja lycklig den dagen.
Där kom en man bärandes på en flagga. (Är det bara jag som ser konstigt eller ser skylten till vänster inte lite hemmagjord ut?)
Dags för lunch. Grillad lax och vitlökspotatis. Någon hade stoppat keso (raejuusto) i gurkan också. Smakade bra.
Nästan en hel gata precis vid gamla stadsmuren var fylld med blomsterstånd. En bukett kostade kanske motsvarande 60-70 kr. Rena vrakpriserna.
På väg mot den modernare delen av staden och köpcentret ”Viro” hittade vi äntligen paraden med alla dessa folkdräktsmänniskor. De gick i grupper med skylt längst fram som talade om varifrån de kom och så tjoade där de drog fram. Publiken tjoade tillbaka och det var allmänt trevlig stämning. Vi fördrev kanske en timme i köpcentrat innan vi begav oss ut på gatorna igen och tittade lite mer på folkdräkterna. Blev en hel del olika sorter så här kommer ännu ett urval.
En sista fika hann vi med igen innan båten gick. Eller det var snarare så att vi gick och fikade för att ha något att göra medan vi väntade på att båten skulle gå. Hade inte skadat att ta en tidigare båt ur kalorisynpunkt. (Dock ur njutningssynpunkt.)
Fina tårtor hade man kunnat få där (även om jag varit tveksam till att smaka då humlan var signerad 2008), men det blev bakelser och piroger igen. Kände att månadens fikakvot hade överskridits med råge bara den dagen.
Båtresan hem spenderade vi med nagelbitarspännande patienslösning på mobilen medan Mikaels pappa beställde in en laxsmörgås som på bilden såg ut att vara minst en meter i diameter, men i verkligheten visade sig vara knappt en tiondel av det och laxen fick man nästan ha förstoringsglas för att se. Trots det behagade de ta 7 euro för en sån och en lättöl. Spännande hur mycket man kan förvränga bilder genom att använda kaffekoppsfat istället för vanliga stora.
Inköpen för dagen resulterade slutligen i ett paket sjukligt goda och beroendeframkallande cashewnötspraliner och en stor kaka vit choklad med blåbär i. Den blev inte långvarig men pralinerna överlevde ända fram till förra veckan (men då åts samtliga nästan på en gång). Om någon ska till Estland inom en snar framtid så kan ni väl köpa sådär en 10-15 paket av vardera till mig? Jag fyller år snart *hint hint*
Helt plötsligt började det dyka upp människor i folkdräkt lite varstans. Först trodde vi att det var en turistgrej men när sen var och varannan person vi mötte hade folkdräkt på sig förstod vi att något annat var i görningen. Det visade sig sen att det var sångfestival just den dagen/helgen det var folk både på besök från hela Estland och även från länderna därikring.
På Rådhustorget.
Det roligaste var i alla fall att innan de började spela så var det ett himla petande och dirigerande med var exakt folkmassan fick stå och när de sen stegade fram i rask och bestämd takt så stod vi ändå för nära och hela publiken backade undan fort som bara den för att inte bli översprungna av soldaterna. Killen med fanan hade stort besvär med att sluta le och ta på sig den seriösa "jag har ett viktigt uppdrag"-minen igen.
Gamla stan fullkomligt kryllade av spännande byggnader som jag inte var sen med att fota ur alla möjliga och omöjliga vinklar.
Ett fasligt grannt hus mitt på gatan.
Den Helige Andes kyrka (Tallinna Püha Vaimu kirik).
En grupp körflickor hade också hittat dit.
Någonstans här insåg jag att det fanns fantatiskt spännande ytterdörrar överallt där man gick och det slutade med att jag hade över 30 foton på sådana. Här kommer ett urval (klicka på bilderna för att se större versioner).
På väg mot den modernare delen av staden och köpcentret ”Viro” hittade vi äntligen paraden med alla dessa folkdräktsmänniskor. De gick i grupper med skylt längst fram som talade om varifrån de kom och så tjoade där de drog fram. Publiken tjoade tillbaka och det var allmänt trevlig stämning. Vi fördrev kanske en timme i köpcentrat innan vi begav oss ut på gatorna igen och tittade lite mer på folkdräkterna. Blev en hel del olika sorter så här kommer ännu ett urval.
En sista fika hann vi med igen innan båten gick. Eller det var snarare så att vi gick och fikade för att ha något att göra medan vi väntade på att båten skulle gå. Hade inte skadat att ta en tidigare båt ur kalorisynpunkt. (Dock ur njutningssynpunkt.)
Kommentarer
Postat av: Madelene
Ser ut som ni hade en bra resa! :) Mkt fina o roliga bilder o se på. :)
Postat av: Micki
Näringsställe! :D Ni finnar alltså :D
Trackback
