johannalainen

Litet livstecken här bara. Jag har en learning diary att skriva till semiotiken och eftersom jag bara hann med (eller kommer att ha hunnit med snarare) halva dagens planerade ordbajseri idag så lär det dörja innan jag kan skriva om mina datorfria upplevelser i Helsingfors och resten av milanoresan.

Har två kusiner (minst) att ringa till också (varav en jag skulle ringt förra året ungefär) men det ser ut som det får vänta några dagar till. Matinhandlandet kan dock inte vänta lika länge. Idag fick jag äta fiskpinnar med makaroner och majonäs. Jag kände mig som en gedigen student.

Finskan går iaf framåt. Vi har börjat med imperfekt (igår-from) och negativ imperfekt (tydligen ansåg urfinnarna att det var nödvändigt med två olika former här) - fast den här veckan är det visst sportlov så då lär vi oss ingenting. Borde passa på att plugga glosor och sånt som jag borde lärt mig för länge sen (typ verbtyperna). Tänkte lära mig kroppsdelarna också för vi fick ett sånt där roligt "lågstadiepapper" med en bild och siffror man skulle fylla i. Lycka! Det bästa med att lära sig språk är att det verkar vara helt och hållet tillåtet att leka lekar och få roliga lappar att fylla i. Att finskan sen är ett så mekaniskt språk gör att det blir lite av en knep-o-knåp-övning av det hela.

Jag har här förresten motbevis till att finskan skulle vara ett så "långt" språk. Jämför nu pappers- och tuschförbrukningen för finskan och engelskan. (Nej det räknas inte att de finskan är skriven med större stil.)

Det fina med finskan är även att när man frågar "är det si eller så?" (inte "varför heter det så?" för det kan vanligtvis ingen svara på när det gäller ens modersmål) så får man alltid svaret "ja, det heter si... eller kanske så... eller kanske ditten datten... tror jag". Sen vänder de sig till grannen och frågar "Vad heter det egentligen?". Finskan måste vara världens mest livberala språk, det funkar med nästan allt (och gärna partitiv)!

Det sägs ju att språket är verktyget vi använder för att kunna tolka världen och allt som finns däri, så att Finland var andra landet i världen (Nya Zeeland var först) med kvinnlig rösträtt och ett av de få länder jag känner till (men jag kanske inte är så bildad) som har en kvinnlig statschef förvånar mig inte särskilt mycket. Finskan är ett så genuint genuslöst ("könlöst" lät lite väl) språk att folk inte ens blir refererade till som "hän" (han/hon) längre, utan i princip alltid som "se" (den/det). Jag blir lite brydd av det här och då särskilt när pojkvännen ibland säger "den förstår inte"  och syftar på mig.

Ibland är finskan bra underlig.

Lite vårtecken från helgen även om det nu har snöat hela dagen och det är helt vitt ute. Videkissarna verkar iaf känna på sig att påsken är tidig iår. Själv åker jag till Schweiz efter den och plockar samtidigt med mig kexet hem. Kommer behöva ta med 5 tomma resväskor ner för att frakta hem allt han har köpt på sig. En annan har ju tur som tar färjan hem med en viktbegränsning på "fullproppad combi med flak" och inte 20 kg.