johannalainen

Jaha, fråga mig inte hur, men mobilen fungerar igen. Den spottade ur sig 12 sms på raken när jag var i Loviisa i helgen. Härmed förklarar jag mobilen som brukbar igen.

Helgen var väldigt trevlig. Först var det lite konstigt att vara där utan Mikael, men jag vande mig rätt snabbt. Jenni och Lassi var där också och dem känner jag rätt bra vid det här laget.

Vi bakade bröd i stora stenugnen. Lite skillnad mot en vanlig elugn för den här eldade man varm först, sen borstade man bort allt kol och därefter var den varm i säkert ett dygn. Vi gjorde kanske 20 bröd och 10 pizzor. Smarr!

Gick lite promenader också. Halt som attans för isen låg kvar på vägen trots att det mesta av snön annars hade smält bort. Helgens roligaste var dock när Mikaels mamma visade gamla foton från när Mikael var nyfödd till att han var ungefär 3 år. Jag skrattade så jag nästan fick kramp i magen. Måste säga att jag fick en hel del aha-uplevelser när jag såg de där bilderna. Modeintresset väcktes redan som barn tydligen för han hade fluga på alla dagisfoton och en gång hade han haft så svårt att bestämma sig för vilken färg det skulle vara så han satte på sig alla fyra på en gång för att jämföra.

Jag vet inte vad som har hänt men helt plötsligt så har jag börjat förstå jättemycket finska. Jag kanske bara hade tur med folks ordval, men jag blev faktiskt riktigt förvånad. Blev sjukt peppad att verkligen börja prata nu också. Jenni och Lassi hade en liten grammtikkurs i plural på vägen dit också. Jag orkar ju inte vänta tills vi kommer dit i kursen heller. Fort ska det gå!