johannalainen

Idag försökte jag folkbokföra mig i Sverige igen. Det var svårare än jag trott och tydligen kommer det ta en månad innan det går igenom. Tills dess, har jag under obehagliga former fått erfara, verkar mitt svenska personnummer vara osökbart i diverse register. Vi får se vad för obehagligheter det kan komma att orsaka. Vet heller inte hur det påverkar mina försäkringar eller vilka försäkringskort jag ska ha med i plånboken. Bäst att ta alla så får eventuella läkare välja och vraka.

Fick tag i en synnerligen osympatisk kvinna där på folkbokföringen/skatteverket som envisades med att jag skulle uppge mitt syfte med att folkbokföra mig i Sverige. Jag blev brydd. Jag är svensk medborgare och ska bo här, vad mer kan man begära som förklaring? Vad gör alla andra svenskar här liksom? Rånar banker? Fick skriva "studera vid Linköpings universitet". Var sen tvungen att uppge hur länge jag tänkte stanna. Vad i H*lv*t*?! Typ, resten av livet? Jag vet inte, jag kanske flyttar till Finland igen sen (där verkar man ju iaf mer välkommen) men "tills vidare" var för vagt blev jag snorkigt upplyst om så jag fick klämma i "2 år" där eftersom det är så lång tid jag har kvar på studierna. Jag blev arg för jag tyckte det var oförskämt att ställa såna frågor till mig som (iaf trodde jag att jag var det tills idag) är svensk och som efter ett år kommer tillbaka till landet.

Var skitirriterad när jag gått där ifrån och kände det som att jag fått en administrativ käftsmäll och inte var välkommen i landet längre. Det jag blev mest förbannad över är att man är starkt rekommenderad att folkbokföra sig i ett annat nordiskt land om man ska stanna där mer än ett år, men gör man det så verkar det ändå inte duga. Usch!


Tja men fyllt år har jag också gjort idag. 23 år minsann. Nu börjar man komma upp i åldrarna. Hade massa folk här hemma på fika så det har varit en trevligt kväll (bortsett från att Anders inte skrev i gästboken *pik pik*). Min vana trogen tänker jag jättemycket på att jag ska fylla år några veckor innan jag gör det men glömmer bort det dagen innan, men följden att jag även glömde bort min mosters födelsedag. Pinsamt. Nåväl, jag får ringa en annan dag, presenten har jag ju redan.