Studiebesök i Suolahti
Förlåt mig fader, jag har syndat. Jag har nakenbadat rökbastu med en grupp beståendes av 90% killar.
Låt oss ta det hela från början. Kl 05.00 på morgonen pep min mobil och talade om att det var dags att skutta ur sängen. Eftersom jag tillbringat de senaste 4 timmarna med att sova och de övriga innan dess med att fundera på om att gå upp och kräkas var ett alternativ så blev det inget skuttande. Snö var lovat men när jag gick ut sysselsatte sig vädret fortfarande med spöregn. Myyyyys...not. Blev blöt om fötterna =(
Hamnade iaf i en rolig bil med Linda (våran "team manager"), Timo (industriell designer), Jaakko och Mika L (?). Timo är en galet kul kille och vi har pratat en hel del tidigare eftersom han och jag är de enda i gruppen som pysslar med någon form av användarstudier. Han har världens roligaste skratt också, lite fnissigt sådär. Man blir glad varje gång man hör det =) Jaakko är också schysst, säger inte sådär jättemycket men vi hade en intressant diskussion på bussen hem till Helsinki härom veckan. Han har varit utbytesstudent nere i Tyskland så vi hade en del erfarenheter vi kunde jämföra.
Mika L (vi har två stycken men jag vet inte riktigt vilken som har vilket efternamn) var en väldigt anonym figur i början. Faktum är att jag inte visste att han gick i våran grupp och kunde svära på att jag aldrig sett honom förrän i onsdags på gruppmötet (vilket är lite underligt med tanke på att majoriteten av alla tjejer skulle drega ihjäl sig om de såg honom). Anonymiteten blev heller inte bättre av att han ägnade första timmen i bilen med att sova (iofs tillbringade jag den andra med det så jag ska inte klaga ;) ). Bästa var att han hade tagit med sig en egen kudde hemifrån eftersom han "inte riktigt funkar på morgnarna". Jag ska också börja göra så. Bästa var att hans flickvän ringde senare på kvällen och undrade varför det fattades en kudde där hemma =)
Linda är ju som sagt vår team manager (har alltid föraktat folk som inte kan använda vanliga svenska ord utan slänger sig med engelska, men den pinsamma verkligheten är att jag helt enkelt inte kan komma på det svenska uttrycket för det). Min bild av henne blir bättre och bättre för varje gång vi träffas. Känner igen mig själv, som jag var för två år sen, i henne när det gäller att ta på sig för mycket saker. Nåja, vi ska börja styra upp projektet ordentligt nästa vecka och då kommer hon förmodligen inse att hon inte kommer klara att göra allt själv.
Bilresan var ett sant nöje. Jag försökte passa på att lära mig lite finska och Timo var väldigt engagerad i att lära ut. Lärde mig ord som gran, björk, tall och mårdhund. Sjukt användbart.
Började snöa efter ungefär en timmes färd. Var verkligen sånt där väder som jag avskyr. Snö - blöt, sliskig snö. Dimma var det också. Landskapet tappade alla färger och jag som varit så glad sista veckan av att det är så vackert ute med alla höstfärger. Slutade dock snöa någon gång under tiden jag sov så jag vaknade upp och var på osunt bra humör.
Vi blev lite sena men Petteri, som är huvudansvarig på Valtra (sponsorföretaget) för det här projektet, verkade inte ta illa upp. Vi hade lite möten där vi pratade om hur företaget hade tänkt sig det hela och sen fick vi berätta vad vi gjort hittills och hur vi tänkte oss fortsättningen. Han var otroligt tillmötesgående, det kändes overkligt att vara del i en så uppskattad grupp. Jag satte nästan teet i halsen när han sa "Tja, men om ni då behöver en bärbar hårddisk så kan vi köpa det åt er utanför budgeten". Ursäkta, hörde jag rätt? Köpa den åt oss? Bara sådär? (Kan nån kolla om jag har smulor i örat eller nåt för jag börjar höra konstiga röster.) Läser man på filosofiska fakulteten är man inte direkt bortskämd med att folk hostar upp pengar till höger och vänster för att underlätta för en.
Ja, just det. Folk har kommit med kommentarer och undrar varför i hela friden vi har en traktor och vad sjutton det är vi ska göra egentligen. Tur för mig att jag var tillräckligt virrig för att inte berätta det för vi får nämligen inte göra det för att inte konkurrenterna ska snappa upp något. Kan ju säga att vi ska förbättra lite traktorgrejer och Valtra är ett företag som tillverkar just traktorer. Lagom generellt och ospecifikt där, varsågoda! =)
Vi blev bjudna (jag började vänja mig) på lunch och sen fick vi gå en runda i fabriken. Jag fick slag när jag såg maten för det var samma som vi äter hemma till julbordet. Leverlåda, lanttulaatikko (google säger mig att det är "kålrotslåda" på svenska. Vet inte om det är rätt för jag har aldrig använt det svenska ordet för det), småkorv (kryddigt substitut till prinskorven) och potatisgratäng. Efter att ha hittat rödbetssalladen också kändes det komplett och jag ville nästan föreslå att vi skulle sjunga julsånger vid bordet. Hittade ett infoblad på bordet och förstod 5 ord; "och", "är" samt någon böjning av "äta" och "dricka". Kände mig sämst i världen på finska.
Eftersom min mage fortfarande hatade mig och jag levde på mottot "om jag inte har nåt i magen kan jag ju inte göra bort mig genom att kräkas upp det någonstans där alla ser" så lyckades jag få i mig ca en halv potatis, sallad och lite vatten. Tydligen var det alldeles för mycket för resten av mötet antog mitt ansikte färgen askgrå och tydligen syntes det rätt väl för folket i gruppen undrade efteråt hur jag mådde. Detta var som tur var efter att vi vandrat runt i fabriken och tittat på alla testlaboratorier. T.o.m. jag som inte är maskiningenjör tyckte det var häftigt. Inte varje dag man ser hur en traktor blir ihopsatt steg för steg. (Micki, du hade nog gillat att spana på killarna som jobbade där, inte ens jag lyckades ju undgå att lägga märke till dem ;) )
Monstertraktorn. Stor som ett hus.
Vi kikade på lite CAD-ritningar och fick folk presenterade för oss hela eftermiddagen så vi hann inte med några intervjuer eller observationer hos bönder, men vi ska dit igen under hösten så det får bli då. Ska på någon jordbruksmässa i slutet av månaden också för att kika lite. Trodde aldrig jag skulle säga att det ska bli kul, men det ska det faktiskt. Mestadel för att jag tycker att min grupp är så skoj att umgås med och att det verkligen känns som att jag bidrar med något vettigt i det här projektet.
Hmm... jag ljög lite när jag sa att vi höll på hela eftermiddagen. Bastun var bokad från kl 16 så vi åkte iväg en bit för att komma dit. Jag hade väntat mig något litet anspråkslöst trärum á la bastun vi har hemma, lite större bara, så döm av min förvåning när vi inledde med att skjuta lerduvor. Eller det var egentligen plastduvor och vi hade inga riktiga gevär (säg det till den brutala träningsvärken i mina armar) utan det var nån lampa/laser som gjorde att man träffade. Gissa vem som förlorade *pekar på mig* Hehe, men det var faktiskt sjukt kul. Mest för att jag var så sämst i början att jag inte träffade en enda.
Tjaa, ni ser ju själva vem som inte kan hålla bössan ordentligt ;) Inte underligt att jag inte träffade.
Från höger till vänster: Jag, Linda, Mikko, Mikael och Mika L.
Jag skärpte dock till mig och fick en intensivkurs (på engelska den här gången) i hur man skulle sikta och lyckades träffa en hel del efter det. Bästa kommentaren var när jag träffade en för andra gången: "Oh, so it wasn't just luck!".
Dags för bastun sen då. Jag var sjukt nervös. Så här va: jag, Linda, 8 killar från projektgruppen och sen Petteri. JAG TÄNKER HA HANDDUK! (Och de gör bäst i att göra detsamma.) Folk var lite sega i början (jag tänkte inte ta något initiativ iaf) och ägnade sig åt att undersöka innehållet i kylen som var proppfull med öl och läsk och sitta framför brasan istället. Kom fram till sen att de inte var sega, de var bara artiga och väntade på vad vi tjejer skulle säga. Linda drog med mig till slut och vi skuttade in i bastun.
Har ni någonsin sett eller ens hört talas om en rökbastu? Jag hade inte gjort det. Visst, visst ångbastu vet alla vad det är och att man eldar i bastun hade jag hört talas om förut, men tanken på att gå och sätta sig i en eldstad hade jag aldrig slagit mig förut. Ok, elden hade slocknat och det mesta (långt ifrån all dock) av röken hade vädrats ut, men hela stället var kolsvart av sot, man fick ta med sig antingen en spånskiva i lite större än rumpstorlek eller en papperslapp att sitta på och glasdörren gick inte att se ut genom för den var så svart. Mörkt, stort och varmt. Tydligen inte tillräckligt mörk dock för att jag inte skulle bli asgenerad när resten av gänget dundrade in, givetvis utan handdukar. "Inte titta, inte titta, inte titta! Ok då, kanske kika bara lite."
Givetvis drar man till sig mer uppmärksamhet när man sitter där med sin handduk när alla andra är spritt språngade nakna, så jag kände mig lite lätt som ett ufo.
Blev givetvis ett fasligt ösande med vattenkaret så jag var inte därinne så värst mycket och dessutom hittade jag annat att underhålla mig med. Jacuzzin. Mhm, den var ni inte beredda på va? Två stycken hade de och utomhus var det också så man kunde sitta där i värmen och titta ut över ån samtidigt som man fick sin rygg masserad av jetstrålar. Var mycket förtjust.
Jag kan verkligen inte klaga på artigheten för Linda och jag fick gå ut och sätta oss i jacuzzin först, men jag fick ge upp det där med prydheten när folket invaderade de båda bara några minuter efter oss. Att hoppa i ån med handuk på var heller inte att tänka på och jag kunde bara inte åka därifrån utan att ha gjort det. Blev dessutom hotad med att om jag inte gjorde det den här gången skulle jag få göra det när det var is på vattnet istället.
Undrade flera gånger vad i hela friden vi hade gjort för att förtjäna detta tills någon som inte var helt hjärntvättad än konstaterade att det var för att vi skulle göra ett galet bra jobb som tack. Måste medge att det är en sjukt smart taktik, finns inget bättre sätt att få folk att jobba bra än genom att bygga upp en stark lojalitet.
Var så skönt att duscha och sätta på sig kläderna efteråt och bara sitta och prata med alla i ett av rummen i bastustugan. Underbar utsikt trots att det var så mörkt och alla verkade så avslappnade. Mys på riktigt.
Vi fick middag i stora huset efteråt och tack och lov hade min mage skärpt till sig under badet (den kanske blev för chockad av mitt hopp i den iskalla ån att den totalt tappade lusten att bråka) så jag kunde t.o.m. äta lite. Och när det nu serverades vin så smakade jag lite på det. Märkte av det efter knappt två klunkar dock så jag drack inte mer sen. Nån som däremot gick loss ordentligt var Juho. Killen är otroligt rolig. Han började prata svenska så fort han hörde att jag var från Sverige och han har redan författat ett mejl till mig på svenska angående intervjuerna, men den här kvällen tog priset. När han hade fått i sig för många öl var det dessutom svårt att skilja svenskan från tyskan så det blev en salig blandning. Det roliga var att helt plötsligt pratade alla andra bättre svenska (och tyska) och rättade honom hela tiden. Det är lite synd att folk är så blyga när det gäller språk (jag med), jag menar, han är egentligen inte särskilt bra på svenska men han tycker inte det är pinsamt att försöka och det är egentligen inte alls svårt att förstå honom, men de andra är för blyga för att prata alls och får därför ingen använding av vad de lärt sig. Jag tror jag ska följa Juhos exempel och bara prata finska så fort jag kan, även om det kommer låta skit =)
Bilfärden hem var obetalbar. Jag flabbade konstant hela tiden. Åkte först i Lindas bil med Jaakko och Juho men bytte sen till Mikaels och fick då åka med Tuomas, Mika L och Mikko. Tuomas visade sig vara en riktig pärla. Han har varit rätt tyst hittills, lite blyg kanske. Ger intrycket av att vara väldigt smart dock och igår kom han med den ena klockrena kommentaren efter den andra. Linda försökte tacka Petteri för allt den här dagen men det kom ärligt talat inte mycket vettigt ur munnen på henne så Tuomas uttryckte sin oro över att hon skull köra hem, hon verkade ju fullast av alla. Sen dissade han Mika L som försökte lära mig beställa en öl på finska (dock genom att sträcka fram två fingrar).
Fick stå på busshållplatsen en kvart innan bussen kom. Kallt. Undrade flera gånger om kyrkklockan jag kikade på hade stannat. Blev underhållen av lite fulla tonåringar som vände rumpan mot en polisbil som passerade. Kändes otroligt skönt att ha passerat den åldern, även om jag inte var särskilt bråkig. Däckade totalt när jag kom hem och vaknade i morse med en känsla av chock och förtjusning över gårdagen. Jag nakenbadade rökbastu med en grupp beståendes av 90% killar och jag tyckte om det.
Låt oss ta det hela från början. Kl 05.00 på morgonen pep min mobil och talade om att det var dags att skutta ur sängen. Eftersom jag tillbringat de senaste 4 timmarna med att sova och de övriga innan dess med att fundera på om att gå upp och kräkas var ett alternativ så blev det inget skuttande. Snö var lovat men när jag gick ut sysselsatte sig vädret fortfarande med spöregn. Myyyyys...not. Blev blöt om fötterna =(
Hamnade iaf i en rolig bil med Linda (våran "team manager"), Timo (industriell designer), Jaakko och Mika L (?). Timo är en galet kul kille och vi har pratat en hel del tidigare eftersom han och jag är de enda i gruppen som pysslar med någon form av användarstudier. Han har världens roligaste skratt också, lite fnissigt sådär. Man blir glad varje gång man hör det =) Jaakko är också schysst, säger inte sådär jättemycket men vi hade en intressant diskussion på bussen hem till Helsinki härom veckan. Han har varit utbytesstudent nere i Tyskland så vi hade en del erfarenheter vi kunde jämföra.
Mika L (vi har två stycken men jag vet inte riktigt vilken som har vilket efternamn) var en väldigt anonym figur i början. Faktum är att jag inte visste att han gick i våran grupp och kunde svära på att jag aldrig sett honom förrän i onsdags på gruppmötet (vilket är lite underligt med tanke på att majoriteten av alla tjejer skulle drega ihjäl sig om de såg honom). Anonymiteten blev heller inte bättre av att han ägnade första timmen i bilen med att sova (iofs tillbringade jag den andra med det så jag ska inte klaga ;) ). Bästa var att han hade tagit med sig en egen kudde hemifrån eftersom han "inte riktigt funkar på morgnarna". Jag ska också börja göra så. Bästa var att hans flickvän ringde senare på kvällen och undrade varför det fattades en kudde där hemma =)
Linda är ju som sagt vår team manager (har alltid föraktat folk som inte kan använda vanliga svenska ord utan slänger sig med engelska, men den pinsamma verkligheten är att jag helt enkelt inte kan komma på det svenska uttrycket för det). Min bild av henne blir bättre och bättre för varje gång vi träffas. Känner igen mig själv, som jag var för två år sen, i henne när det gäller att ta på sig för mycket saker. Nåja, vi ska börja styra upp projektet ordentligt nästa vecka och då kommer hon förmodligen inse att hon inte kommer klara att göra allt själv.
Bilresan var ett sant nöje. Jag försökte passa på att lära mig lite finska och Timo var väldigt engagerad i att lära ut. Lärde mig ord som gran, björk, tall och mårdhund. Sjukt användbart.
Började snöa efter ungefär en timmes färd. Var verkligen sånt där väder som jag avskyr. Snö - blöt, sliskig snö. Dimma var det också. Landskapet tappade alla färger och jag som varit så glad sista veckan av att det är så vackert ute med alla höstfärger. Slutade dock snöa någon gång under tiden jag sov så jag vaknade upp och var på osunt bra humör.
Vi blev lite sena men Petteri, som är huvudansvarig på Valtra (sponsorföretaget) för det här projektet, verkade inte ta illa upp. Vi hade lite möten där vi pratade om hur företaget hade tänkt sig det hela och sen fick vi berätta vad vi gjort hittills och hur vi tänkte oss fortsättningen. Han var otroligt tillmötesgående, det kändes overkligt att vara del i en så uppskattad grupp. Jag satte nästan teet i halsen när han sa "Tja, men om ni då behöver en bärbar hårddisk så kan vi köpa det åt er utanför budgeten". Ursäkta, hörde jag rätt? Köpa den åt oss? Bara sådär? (Kan nån kolla om jag har smulor i örat eller nåt för jag börjar höra konstiga röster.) Läser man på filosofiska fakulteten är man inte direkt bortskämd med att folk hostar upp pengar till höger och vänster för att underlätta för en.
Ja, just det. Folk har kommit med kommentarer och undrar varför i hela friden vi har en traktor och vad sjutton det är vi ska göra egentligen. Tur för mig att jag var tillräckligt virrig för att inte berätta det för vi får nämligen inte göra det för att inte konkurrenterna ska snappa upp något. Kan ju säga att vi ska förbättra lite traktorgrejer och Valtra är ett företag som tillverkar just traktorer. Lagom generellt och ospecifikt där, varsågoda! =)
Vi blev bjudna (jag började vänja mig) på lunch och sen fick vi gå en runda i fabriken. Jag fick slag när jag såg maten för det var samma som vi äter hemma till julbordet. Leverlåda, lanttulaatikko (google säger mig att det är "kålrotslåda" på svenska. Vet inte om det är rätt för jag har aldrig använt det svenska ordet för det), småkorv (kryddigt substitut till prinskorven) och potatisgratäng. Efter att ha hittat rödbetssalladen också kändes det komplett och jag ville nästan föreslå att vi skulle sjunga julsånger vid bordet. Hittade ett infoblad på bordet och förstod 5 ord; "och", "är" samt någon böjning av "äta" och "dricka". Kände mig sämst i världen på finska.
Eftersom min mage fortfarande hatade mig och jag levde på mottot "om jag inte har nåt i magen kan jag ju inte göra bort mig genom att kräkas upp det någonstans där alla ser" så lyckades jag få i mig ca en halv potatis, sallad och lite vatten. Tydligen var det alldeles för mycket för resten av mötet antog mitt ansikte färgen askgrå och tydligen syntes det rätt väl för folket i gruppen undrade efteråt hur jag mådde. Detta var som tur var efter att vi vandrat runt i fabriken och tittat på alla testlaboratorier. T.o.m. jag som inte är maskiningenjör tyckte det var häftigt. Inte varje dag man ser hur en traktor blir ihopsatt steg för steg. (Micki, du hade nog gillat att spana på killarna som jobbade där, inte ens jag lyckades ju undgå att lägga märke till dem ;) )
Vi kikade på lite CAD-ritningar och fick folk presenterade för oss hela eftermiddagen så vi hann inte med några intervjuer eller observationer hos bönder, men vi ska dit igen under hösten så det får bli då. Ska på någon jordbruksmässa i slutet av månaden också för att kika lite. Trodde aldrig jag skulle säga att det ska bli kul, men det ska det faktiskt. Mestadel för att jag tycker att min grupp är så skoj att umgås med och att det verkligen känns som att jag bidrar med något vettigt i det här projektet.
Hmm... jag ljög lite när jag sa att vi höll på hela eftermiddagen. Bastun var bokad från kl 16 så vi åkte iväg en bit för att komma dit. Jag hade väntat mig något litet anspråkslöst trärum á la bastun vi har hemma, lite större bara, så döm av min förvåning när vi inledde med att skjuta lerduvor. Eller det var egentligen plastduvor och vi hade inga riktiga gevär (säg det till den brutala träningsvärken i mina armar) utan det var nån lampa/laser som gjorde att man träffade. Gissa vem som förlorade *pekar på mig* Hehe, men det var faktiskt sjukt kul. Mest för att jag var så sämst i början att jag inte träffade en enda.
Från höger till vänster: Jag, Linda, Mikko, Mikael och Mika L.
Jag skärpte dock till mig och fick en intensivkurs (på engelska den här gången) i hur man skulle sikta och lyckades träffa en hel del efter det. Bästa kommentaren var när jag träffade en för andra gången: "Oh, so it wasn't just luck!".
Grabbarna visar hur man gör. Tydligen var alla i gruppen födda med hagelbössan i handen för de var riktigt grymma.
Från vänster till höger: Mikko, Petteri, Tuomas, Jaakko, Timo och Juho.
Från vänster till höger: Mikko, Petteri, Tuomas, Jaakko, Timo och Juho.
Dags för bastun sen då. Jag var sjukt nervös. Så här va: jag, Linda, 8 killar från projektgruppen och sen Petteri. JAG TÄNKER HA HANDDUK! (Och de gör bäst i att göra detsamma.) Folk var lite sega i början (jag tänkte inte ta något initiativ iaf) och ägnade sig åt att undersöka innehållet i kylen som var proppfull med öl och läsk och sitta framför brasan istället. Kom fram till sen att de inte var sega, de var bara artiga och väntade på vad vi tjejer skulle säga. Linda drog med mig till slut och vi skuttade in i bastun.
Har ni någonsin sett eller ens hört talas om en rökbastu? Jag hade inte gjort det. Visst, visst ångbastu vet alla vad det är och att man eldar i bastun hade jag hört talas om förut, men tanken på att gå och sätta sig i en eldstad hade jag aldrig slagit mig förut. Ok, elden hade slocknat och det mesta (långt ifrån all dock) av röken hade vädrats ut, men hela stället var kolsvart av sot, man fick ta med sig antingen en spånskiva i lite större än rumpstorlek eller en papperslapp att sitta på och glasdörren gick inte att se ut genom för den var så svart. Mörkt, stort och varmt. Tydligen inte tillräckligt mörk dock för att jag inte skulle bli asgenerad när resten av gänget dundrade in, givetvis utan handdukar. "Inte titta, inte titta, inte titta! Ok då, kanske kika bara lite."
Givetvis drar man till sig mer uppmärksamhet när man sitter där med sin handduk när alla andra är spritt språngade nakna, så jag kände mig lite lätt som ett ufo.
Blev givetvis ett fasligt ösande med vattenkaret så jag var inte därinne så värst mycket och dessutom hittade jag annat att underhålla mig med. Jacuzzin. Mhm, den var ni inte beredda på va? Två stycken hade de och utomhus var det också så man kunde sitta där i värmen och titta ut över ån samtidigt som man fick sin rygg masserad av jetstrålar. Var mycket förtjust.
Jag kan verkligen inte klaga på artigheten för Linda och jag fick gå ut och sätta oss i jacuzzin först, men jag fick ge upp det där med prydheten när folket invaderade de båda bara några minuter efter oss. Att hoppa i ån med handuk på var heller inte att tänka på och jag kunde bara inte åka därifrån utan att ha gjort det. Blev dessutom hotad med att om jag inte gjorde det den här gången skulle jag få göra det när det var is på vattnet istället.
Undrade flera gånger vad i hela friden vi hade gjort för att förtjäna detta tills någon som inte var helt hjärntvättad än konstaterade att det var för att vi skulle göra ett galet bra jobb som tack. Måste medge att det är en sjukt smart taktik, finns inget bättre sätt att få folk att jobba bra än genom att bygga upp en stark lojalitet.
Var så skönt att duscha och sätta på sig kläderna efteråt och bara sitta och prata med alla i ett av rummen i bastustugan. Underbar utsikt trots att det var så mörkt och alla verkade så avslappnade. Mys på riktigt.
Vi fick middag i stora huset efteråt och tack och lov hade min mage skärpt till sig under badet (den kanske blev för chockad av mitt hopp i den iskalla ån att den totalt tappade lusten att bråka) så jag kunde t.o.m. äta lite. Och när det nu serverades vin så smakade jag lite på det. Märkte av det efter knappt två klunkar dock så jag drack inte mer sen. Nån som däremot gick loss ordentligt var Juho. Killen är otroligt rolig. Han började prata svenska så fort han hörde att jag var från Sverige och han har redan författat ett mejl till mig på svenska angående intervjuerna, men den här kvällen tog priset. När han hade fått i sig för många öl var det dessutom svårt att skilja svenskan från tyskan så det blev en salig blandning. Det roliga var att helt plötsligt pratade alla andra bättre svenska (och tyska) och rättade honom hela tiden. Det är lite synd att folk är så blyga när det gäller språk (jag med), jag menar, han är egentligen inte särskilt bra på svenska men han tycker inte det är pinsamt att försöka och det är egentligen inte alls svårt att förstå honom, men de andra är för blyga för att prata alls och får därför ingen använding av vad de lärt sig. Jag tror jag ska följa Juhos exempel och bara prata finska så fort jag kan, även om det kommer låta skit =)
Bilfärden hem var obetalbar. Jag flabbade konstant hela tiden. Åkte först i Lindas bil med Jaakko och Juho men bytte sen till Mikaels och fick då åka med Tuomas, Mika L och Mikko. Tuomas visade sig vara en riktig pärla. Han har varit rätt tyst hittills, lite blyg kanske. Ger intrycket av att vara väldigt smart dock och igår kom han med den ena klockrena kommentaren efter den andra. Linda försökte tacka Petteri för allt den här dagen men det kom ärligt talat inte mycket vettigt ur munnen på henne så Tuomas uttryckte sin oro över att hon skull köra hem, hon verkade ju fullast av alla. Sen dissade han Mika L som försökte lära mig beställa en öl på finska (dock genom att sträcka fram två fingrar).
Fick stå på busshållplatsen en kvart innan bussen kom. Kallt. Undrade flera gånger om kyrkklockan jag kikade på hade stannat. Blev underhållen av lite fulla tonåringar som vände rumpan mot en polisbil som passerade. Kändes otroligt skönt att ha passerat den åldern, även om jag inte var särskilt bråkig. Däckade totalt när jag kom hem och vaknade i morse med en känsla av chock och förtjusning över gårdagen. Jag nakenbadade rökbastu med en grupp beståendes av 90% killar och jag tyckte om det.
Kommentarer
Postat av: Helene
Låter som en helt perfekt dag, förutom magen. Klart lite bada-bastu gör mycket! Det var det enda vi gjorte med KU på Gransnäs...och tittade på film ;-)
Postat av: Linda
Klart du tyckte om att bada bastu med 90 procent killar, vem skulle inte tyckt om det!? :p
Postat av: Micki
Jag förstår inte alls vad du pratar om om det där med killarna! Inte alls! (när får jag komma på besök?!)
Låter som en riktigt kul helg, och jag kan tänka mig prydjohanna omringad av åtta nakna killar, haha, skrattar högt här för mig själv.
tråkigt att du inte mår bra med magen, hoppas att det blir bättre snart! Många kramar!
Trackback
