Herregud!

Ojojojojojojojojoj. Ojojoj. Oj. OJ!

Åkte till finskakursen i Espoo idag. Vilken chock! Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta så jag skrattar. Var tvungen att springa upp till Thekla direkt efter att jag kommit hem och vädra mina tankar.

Ok, från början: Jag åkte till Espoo (börjar bli van vid entimmesturerna dit nu) och lyckades efter att ha gått fel och nästan blivit verbalt fastnaglad av ett jehovas vittne hitta rätt hus. Tyvärr hade jag inte koden men det kom någon annan och öppnade åt mig. Förmodligen en teknolog. Jag gillar teknologer, sympatiska figurer det där.

Anyhow, var bara två "lärare" och en annan utbytesstudent där när jag kom. Jag trodde knappt mina öron när kursen väl drog igång och det inte var en enda tysk där! Wow! Verkar som min magnet var mer åt elektrohållet och nån kom åt strömbrytaren. Eller vände den åt Asien istället för det var förutom jag och engelskan en japan, två kinerser, en nepales och en nånting-mer (hörde inte om han sa det så jag vet inte), två ryssar (som gick i pausen. gissa varför hehehe) och sen tre finnar som var våra lärare.

Jag började ana oråd när de sa att de ordnade kursen för att kyrkan ville det eller något åt det hållet, men jag tänkte "nåja, det kan ju inte vara så farligt. Kyrkan brukar ju pyssla med sånt". En lite inledande bön kan man ju också stå ut med. Schysst med simultantolk från tjejen som satt bredvid mig och dessutom fick man ju höra riktig finska. Däremot ramlade jag nästan av stolen när han trollar fram dagens text. Ok, mycket bra med en sammanhängande text och tillhörande gloslista och verbböjningar, men seriöst, markusevangeliet? Kom igeeeen!

Jag trodde jag skulle göra som ryssarna i pausen och dra fortast möjliga men efter den grymma grammatikgenomgången av verben vi fick (visst ni att finskan inte använder futurum?) så insåg jag att jag på den här kursen skulle lära mig mer grammatik än vad universitetskursen skulle göra på 10 år. Fick dessutom en privat partitivgenomgång (partitiv är ett kasus som typ nominativ, genitiv, ackusativ osv. Ni vet, de där som finskan är känt för att ha 15 stycken av) som var mycket intressant. Sjukt coolt att man i finskan skiljer på avslutade och oavslutade/pågående handlingar genom objektets kasus. Jag menar att det är intressant att man överhuvudtaget gör den distinktionen, att man har det behovet. Såna här insikter får en att vilja sparka folk som hänvisar till engelskans överlägsenhet vad gäller uttrycksmöjligheter hårt i baken. Den som säger sånt kan bara inte ha läst tillräckligt med grammatik.

Jag ska ge kursen några fler chanser, kan ta att jag får lyssna på folk som värvar asiater till kristendomen om jag bara får några kasus och konjugationer i utbyte ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0