johannalainen

Om det finns något som finnarna är mer galna i än bastandet så är det deras pikkujoulut. Det här är ett fenomen som, som namnet antyder, uppträder kring jul, och i det här fallet sådär en månad innan fram till julafton. Verkar finnas en del varianter men jag tror att det vanligaste är att företagen ordnar dem. Folk klär upp sig, det äts god mat, dricks god (?) sprit och man får kanske en liten klapp (eller en verbal känga av sin överförfriskade personal om man är chef). Vi talar helt enkelt om julfester. Är man en riktig social storstilare så kan man säkert lyckas avverka 1-2 pikkujoulut om dagen fram till jul för ALLA vill ordna sin egen. Det är företag och orgnaistationer och icke-organisationer och bokklubbar och gud-vet-vad som arrangerar dem för sina medlemmar. Ibland tror jag att folk startar föreningar bara för att ha en anledning att få fixa en pikkujoulut.

Så, om nu det här festandet och bastun ligger finnarna varmast om hjärtat så känns det ju givet att de ska kombineras. Alltså, traktorgruppens pikkujoulut firades i direkt anslutning till en bastu. Men varför detta bastande hela tiden? Varför inte bara sitta ner, äta lite gott, kanske ta sig en öl eller två och sen snacka lite skit om sponsorn och de kursansvariga och sen nöja sig med det? Varför måste man sätta sig nakna i ett trångt, mörkt litet rum, fylla luften med så mycket vatten att en fisk skulle kunna överleva där en vecka och sen dessutom dricka yrselframkallande vätskor ur metallburkar. Jag menar, metall! Det blir ju hur varmt som helst och på ingen tid alls och yrsel får jag så det räcker och blir över av att andas in 99% vatten och 1% luft. När det gäller bastande är jag fortfarande mer svensk.

Jag tror det här med bastande är något slags förtäckt finsk parningsdans, eller iaf en förklädd sovring bland "potentiella partners".

• För det första, och det går inte att förneka, alla är nakna. Man har alltså goda möjligheter att spana in hur folk verkligen ser ut under pushupbh:ar och formgjutna kalsonger. I detta ingår även att man kan bedömma muskelmassa (hur mycket ved kan han bära in och orkar han släpa hem en hel älg själv?) och höftomfång (hur många ungar kan hon producera på en femårsperiod?).
• För det andra, att piska folk med björkris avslöjar vem som är en vekling och vem som kan ta lite stryk.
• För det tredje, det råder omäskliga förhållanden i en bastu. Den som inte pallar dessa klarar troligen inte heller av klimatförändringar och är därför inget att ha på längre sikt.
• Och sist men inte minst, det är mörkt i bastun, det är ljust i duschen. Har man glasväggar emellan kan man spana in sitt tilltänkta offer utan att själv behöva avslöja sig innan man satt i sig en koskenkorva och blivit lite mer (eller eventuellt mindre) talför.

Och kom ihåg det nästa gång ni bastar med finnar: ALLA minns vem som fegade ur bastun först.

Vår pikkujoulut var dock en ganska lugn och bastuspaningsbefriad (iaf vad jag vet) tillställning trots att kylen var till 90% fylld med öl och resterande utrymme med nakkikorv och någon läskig flaska som hette "sisu viina" och som var till för att dryga ut glöggen med.