johannalainen

Under tiden Mikael var på jobbet passade jag på att kika runt i Tapiola (stadsdel i Espoo) centrum efter en present till Linda att ge på traktorgruppens pikkujoulut ("lilljulfest"). Letade egentligen efter Tiimari men jag sprang på en intersportbutik istället. Vet inte vad som fick mig att gå in dit, kanske undermedvetet letade efter skor. Vet heller inte vad som fick mig att börja kika på vinterjackorna men vad det än var så ledde det mig fram till en helt underbart gosig vinterjacka. Hade dagen innan upptäckt att min så underbara nya yllekappa inte tålde minusgrader och att jag höll på att dra på mig ytterligare en förkylning (hade varit förkylningsfri i drygt en månad). Klämde lite på den, provade den, tummade lite på prislappen. Var tacksam över att priser skrivna i euro inte ser så farliga ut. Var mer eller mindre övertygad om att jag skulle köpa den men ville ha en andra åsikt först innan jag snöt ur mig kommande månads matbudget.

Hittade ett antal bra böcker men jag hade en favorit, en om "Heikkis dag på bondgården" som vi bestämde oss för att "korrigera" lite. Vita klisteretiketter och tuschpennor är bra till mycket. Infogade lite internskämt från projektet och ändrade märke på traktorn från Massey Ferguson till Valtra. Gjorde världens läskigaste julkort också där vi parade ihop ansiktshalvorna från hela gruppen (utom Linda) två och två och så klistrade jag på lite tomteluvor och skägg. Vem hade kunnat ana att vi hade identiska tvillingar i gruppen?

Tänk er det här med en taskig skrivare och lite tomtemössor och skägg som döljer frisyrförändringar. Linda frågade när hon fick kortet var de andra i gruppen var. Hon trodde bara det var 5 personer på framsidan.

---

13.e december bara måste firas genom att se ett luciatåg. Det är inte så stort här i Finland men finlandssvenskarna gjorde sitt för att hålla traditionen vid liv.
Kl 17.00 stod vi på senatstorget för att se när Finlands lucia skulle göra vad som brukligt är för lucior. Vad vi inte visste var att hela faderullan började kl 17.00 inne i kyrkan och att det skulle ta en timme innan tåget kom ut, men vad gjorde det när man hade en så vacker utsikt över senatstorget?



Helt plötsligt kom det en parad med lysande kälkar och mumintroll åkandes nedanför torget. Vi skuttade dit, allt för att hålla igång blodcirkulationen. Var dock bara några minuter före 18 och vid det här laget var det, med nordiska mått mätt, smockat på torget. Vi gick tillbaks igen för att norpa åt oss hyffsade platser. Trappan var redan smockfull så vi stod kvar nedanför. De tre minutrarna tills att hon kom ut var de längsta (och i riskzonen för att bli de sista) i mina tårs liv.

Till slut kom hon ut iaf. Vi såg inte mycket och det gick inte att fota, men vi såg henne iaf och det var huvudsaken. De sjöng Luciasången (Natten går tunga fjät) och sen försvann de iväg någostans. Kanske skulle på pikkujoulut med mumintrollen. Vi skulle bara in i värmen.