Hamnpromenad
(Det här skrevs igår men jag hade lite problem med att publicera och nu orkar jag inte ändra alla "idag" till "igår")
Lämnade mamma vid båterminalen vid halv fem efter en dags rännande i de stora varuhusen. Efter det strosade jag runt lite på Skatudden och i hamnen vid salutorget. Hittade en hel del fina, underliga och spännande hus och utsmyckningar på hus. Här kommer ett smakprov:

Ok, den här var ju enbart ful, men ändå. Tyckte den förtjänade lite uppmärksamhet. Fanns precis vid vikingterminalen.

Givetvis en till bild på domkyrkan ;)

Några hus jag slumpmässigt sprang på.

En innergård jag inte fullt lika slumpmässigt sprang in på. För dem som tycker att hissar är tråkiga.

Tema innergård. Här kommer en till. Tycker särskilt det rosa huset var lite kul.

Pöllöt. Uggor. (Lärde mig pluraländelsen för nominativ nyss =D)

Mitt emot målet för färden som jag upptäckte efter ett tag att jag hade.
Och här kommer målet:

Uspenskijkatedralen.
Mycket tacksam att fotografera så därför kommer här lite fler kort:



Fin utsikt.


Vägen som skymtar nere till vänster var en av de första jag såg när jag kom till Helsingfors. Kändes lite underligt att titta på den och inse att jag varit här i nästan en månad nu. Känns som en livstid.

Jag har saknat tryckknapparna till övergångställena, men trots att de är sällsynta fick jag en smärre chock när jag såg att de hade en bruksanvisning som tillbehör. Behövs det?

Det fina med Helsingfors är att man lär sig ord väldigt smidigt eftersom man har som privata undertexter till allt. Har hört en hel del svenska på sistone, men ibland är det sjukt svårt att förstå vad de säger eftersom de pratar med en sån extrem finlandssvensk dialekt. Jag tror automatiskt att det är finska och stänger av förståelseneuronerna.

Lite rester från den sovjetiska tiden. En tvåhövdad örn mitt på salutorget.

Vinkade hej då till mammas båt när den åkte. Måste säga att jag var imponerad över hur snabbt det gick att vända den helt om och tuffa iväg mot Stockholm.

Saluhallen. Mamma köpte säkert 10 kg korv där innan vi åkte till båten. Gissa vem som svor när hon fick släpa väskan över kullerstenen och spårvagnsspåren. Fast det var nästan värt det med tanke på att vi fick smakprov på världens godaste nakkikorv.

Jag blir lycklig när jag ser såna här portar mitt i stan. Tänk att folk la ner så mycket arbete på att pynta husen förr. Otroligt.

Däremot blir jag lite rädd när jag ser de här figurerna. Pohjola är ett av Finlands största försäkringsbolag, men jag vete fasen om jag tycker att filuren till vänster ser särskilt förtroendeingivande ut. Vid närmare eftertanke är den till höger ännu värre. Ibland är det lite dumt att rista in företagsnamn i husen för numera ligger deras kontor i ett annat hus på andra sidan gatan.

Någon kommer äta duva till lunch. Kortet är från gamla studenthuset (tänk att staden faktiskt byggde ett sånt för att studenterna skulle ha någonstans att hålla till i) och jag tror att duvmosaren kan vara något från Kalevala (finska gudasagan) eftersom Väinämöinen stod i grannalkoven. Borde ta och läsa den så jag har lite koll.
Tog kortet när mamma och jag var på väg till Stockmann för att äta. Fick tag i grymt god oxwok. Har ni chansen så prova den. Halva nöjet var att stå och titta på när kocken lagade till den.
Avslutar med ett kort på järnvägsstationen. Det här är enligt mig hjärtat av Helsingfors och här tillbringar jag ohälsosamt mycket tid för att vänta på både folk och bussar. Underligt att jag fortfarande går vilse inne i byggnaden dock.

Gatan i förgrunden är dessutom anledningen till att jag hittills gått vilse så fort jag försökt ta mig någon annanstans än från busshållplatsen till universitetet. Var tack vare mamma som jag kom på det, hon upplyste mig nämligen om att det inte alls var Mannerheimsgatan. Vilken det är har jag dock fortfarande inte riktigt koll på. Vågar inte chansa på någon ny förrän jag kollat upp det och styrt upp min mentala karta ordentligt.
Lämnade mamma vid båterminalen vid halv fem efter en dags rännande i de stora varuhusen. Efter det strosade jag runt lite på Skatudden och i hamnen vid salutorget. Hittade en hel del fina, underliga och spännande hus och utsmyckningar på hus. Här kommer ett smakprov:

Ok, den här var ju enbart ful, men ändå. Tyckte den förtjänade lite uppmärksamhet. Fanns precis vid vikingterminalen.

Givetvis en till bild på domkyrkan ;)

Några hus jag slumpmässigt sprang på.

En innergård jag inte fullt lika slumpmässigt sprang in på. För dem som tycker att hissar är tråkiga.

Tema innergård. Här kommer en till. Tycker särskilt det rosa huset var lite kul.

Pöllöt. Uggor. (Lärde mig pluraländelsen för nominativ nyss =D)

Mitt emot målet för färden som jag upptäckte efter ett tag att jag hade.
Och här kommer målet:

Uspenskijkatedralen.
Mycket tacksam att fotografera så därför kommer här lite fler kort:



Fin utsikt.


Vägen som skymtar nere till vänster var en av de första jag såg när jag kom till Helsingfors. Kändes lite underligt att titta på den och inse att jag varit här i nästan en månad nu. Känns som en livstid.

Jag har saknat tryckknapparna till övergångställena, men trots att de är sällsynta fick jag en smärre chock när jag såg att de hade en bruksanvisning som tillbehör. Behövs det?

Det fina med Helsingfors är att man lär sig ord väldigt smidigt eftersom man har som privata undertexter till allt. Har hört en hel del svenska på sistone, men ibland är det sjukt svårt att förstå vad de säger eftersom de pratar med en sån extrem finlandssvensk dialekt. Jag tror automatiskt att det är finska och stänger av förståelseneuronerna.

Lite rester från den sovjetiska tiden. En tvåhövdad örn mitt på salutorget.

Vinkade hej då till mammas båt när den åkte. Måste säga att jag var imponerad över hur snabbt det gick att vända den helt om och tuffa iväg mot Stockholm.

Saluhallen. Mamma köpte säkert 10 kg korv där innan vi åkte till båten. Gissa vem som svor när hon fick släpa väskan över kullerstenen och spårvagnsspåren. Fast det var nästan värt det med tanke på att vi fick smakprov på världens godaste nakkikorv.

Jag blir lycklig när jag ser såna här portar mitt i stan. Tänk att folk la ner så mycket arbete på att pynta husen förr. Otroligt.

Däremot blir jag lite rädd när jag ser de här figurerna. Pohjola är ett av Finlands största försäkringsbolag, men jag vete fasen om jag tycker att filuren till vänster ser särskilt förtroendeingivande ut. Vid närmare eftertanke är den till höger ännu värre. Ibland är det lite dumt att rista in företagsnamn i husen för numera ligger deras kontor i ett annat hus på andra sidan gatan.

Någon kommer äta duva till lunch. Kortet är från gamla studenthuset (tänk att staden faktiskt byggde ett sånt för att studenterna skulle ha någonstans att hålla till i) och jag tror att duvmosaren kan vara något från Kalevala (finska gudasagan) eftersom Väinämöinen stod i grannalkoven. Borde ta och läsa den så jag har lite koll.
Tog kortet när mamma och jag var på väg till Stockmann för att äta. Fick tag i grymt god oxwok. Har ni chansen så prova den. Halva nöjet var att stå och titta på när kocken lagade till den.
Avslutar med ett kort på järnvägsstationen. Det här är enligt mig hjärtat av Helsingfors och här tillbringar jag ohälsosamt mycket tid för att vänta på både folk och bussar. Underligt att jag fortfarande går vilse inne i byggnaden dock.

Gatan i förgrunden är dessutom anledningen till att jag hittills gått vilse så fort jag försökt ta mig någon annanstans än från busshållplatsen till universitetet. Var tack vare mamma som jag kom på det, hon upplyste mig nämligen om att det inte alls var Mannerheimsgatan. Vilken det är har jag dock fortfarande inte riktigt koll på. Vågar inte chansa på någon ny förrän jag kollat upp det och styrt upp min mentala karta ordentligt.
Kommentarer
Postat av: Helene
Den där filmen var ju vidrig!! Hemska männsika som skuller på mensvärk, snacka om att dra ner resten av världens kvinnor i fallet! ....allvarligt talat, kan man verkligen spy sådär av mensvärk?? Fick lite flashbacks till när jag skulle smörja in ansiktet första morgonen av min magsjuka....krämen luktar väääldigt speciellt och det var tur att toan var precis brevid ;-). Äckliga kramar!!
Trackback